Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!

1 Simon Petrus, Jesu Kristi tjänare och apostel, hälsar dem som i och genom vår Guds och Frälsarens, Jesu Kristi, rättfärdighet hava fått sig beskärd en lika dyrbar tro som vi.
2 Nåd och frid föröke sig hos eder, i kunskap om Gud och vår Herre Jesus Kristus.
3 Allt det som leder till liv och gudsfruktan har hans gudomliga makt skänkt oss, genom kunskapen om honom som har kallat oss medelst sin härlighet och underkraft.
4 Genom dem har han ock skänkt oss sina dyrbara och mycket stora löften, för att I skolen, i kraft av dem, bliva delaktiga av gudomlig natur och undkomma den förgängelse som i följd av den onda begärelsen råder i världen.
5 Vinnläggen eder just därför på allt sätt om att i eder tro bevisa dygd, i dygden kunskap,
6 i kunskapen återhållsamhet, i återhållsamheten ståndaktighet, i ståndaktigheten gudsfruktan,
7 i gudsfruktan broderlig kärlek, i den broderliga kärleken allmännelig kärlek.
8 Ty om detta finnes hos eder och mer och mer förökas, så tillstädjer det eder icke att vara overksamma eller utan frukt i fråga om kunskapen om vår Herre Jesus Kristus.
9 Den åter som icke har detta, han är blind och kan icke se; han har förgätit att han har blivit renad från sina förra synder,
10 Vinnläggen eder därför, mina bröder, så mycket mer om att göra eder kallelse och utkorelse fast. Ty om I det gören, skolen I aldrig någonsin komma på fall.
11 Så skall inträdet i vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, eviga rike förlänas eder i rikligt mått.
12 Därför kommer jag alltid att påminna eder om detta, fastän I visserligen redan kännen det och ären befästa i den sanning som har kommit till eder.
13 Och jag håller det för rätt och tillbörligt, att så länge jag ännu är i denna kroppshydda, genom mina påminnelser väcka eder.
14 Ty jag vet att jag snart skall lämna min kroppshydda; detta har vår Herre Jesus Kristus givit till känna för mig.
15 Men jag vill härmed sörja för, att I också efter min bortgång städse kunnen draga eder detta till minnes.
16 Ty det var icke några slugt uttänkta fabler vi följde, när vi kungjorde för eder vår Herres, Jesu Kristi, makt och hans tillkommelse utan vi hade själva skådat hans härlighet.
17 Ty han fick ifrån Gud, fadern, ära och pris, när från det högsta Majestätet en röst kom till honom och sade: »Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag.»
18 Den rösten hörde vi själva komma från himmelen, när vi voro med honom på det heliga berget.
19 Så mycket fastare står nu också för oss det profetiska ordet; och I gören väl, om I akten därpå, såsom på ett ljus som lyser i en dyster vildmark, till dess att dagen gryr, och morgonstjärnan går upp i edra hjärtan.
20 Men det mån I framför allt veta, att ingen profetia i något skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas.
21 Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud.
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det tisdagen den 16 juni 2026, vecka 25 och klockan är 23:14. Axel och Axelina har namnsdag.
Hebreerbrevet 11:1 - Tro är full visshet om det som man hoppas, en övertygelse om det man inte ser.
På trädet känner man igen en dålig dålig frukt och god frukt
2026-06-16 18:09
I ditt ord står att du ska ge läkedom åt de förtvivlade och hela deras sår. I ditt namn ber jag om.det åt mig o min son
Lars-Göran Marklund - 14/06-26 09:33
En människa ska göra den Goda viljan och följa den väg som (Jesus) undervisade om. Det står i Bibeln. Att få hopp från Herren och bekännas sina synder är frälsning väg. Man behåller tron genom att Ändra livet med riktningen mot Himlen. Den goda (herden)(Jesus) vet vad man är och gör så att man väljer rätt.
Skrevs i Frälsningens väg
En Gud, tre personer – och Jesus är Sonen som blev människa för vår skull.
Och Ordet blev kött och bodde bland oss. (Joh 1:14)
Låt inget oroa dig, låt inget skrämma dig. Gud förändras aldrig. Allt går över, Gud ensam räcker.
- Teresa av Ávila (1515–1582)