Apostlagärningarna fortsätter i vår tid!

1 Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
2 jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
4 som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja.
5 Honom tillhör äran i evigheternas evigheter. Amen.
6 Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
7 Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
8 Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
9 Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
10 Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
11 Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
12 Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
13 I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
14 ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
15 Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
16 täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
17 ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
18 Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
19 Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
20 Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
21 Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
22 Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
23 De hörde allenast huru man sade: »Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota.»
24 Och de prisade Gud för min skull.
Jesus, jag tar nu emot dig och bekänner att du är Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst och har fått evigt liv. Amen.
Idag är det tisdagen den 16 juni 2026, vecka 25 och klockan är 19:40. Axel och Axelina har namnsdag.
Hebreerbrevet 11:1 - Tro är full visshet om det som man hoppas, en övertygelse om det man inte ser.
På trädet känner man igen en dålig dålig frukt och god frukt
2026-06-16 18:09
I ditt ord står att du ska ge läkedom åt de förtvivlade och hela deras sår. I ditt namn ber jag om.det åt mig o min son
Lars-Göran Marklund - 14/06-26 09:33
En människa ska göra den Goda viljan och följa den väg som (Jesus) undervisade om. Det står i Bibeln. Att få hopp från Herren och bekännas sina synder är frälsning väg. Man behåller tron genom att Ändra livet med riktningen mot Himlen. Den goda (herden)(Jesus) vet vad man är och gör så att man väljer rätt.
Skrevs i Frälsningens väg
I Jesus möter vi Gud själv, som blev människa för vår skull, men som alltid är ett med Fadern och Anden.
Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt. (Kol 2:9)
Vi är inte bara rättfärdiga genom tro – vi lever också genom tro.
- R.C. Sproul (1939–2017)