Den gudlösa Internationalen
Ännu har vi tid att be att Gud på nytt väcker Sverige. Denna gång inte ur rusdryckernas förbannelse, utan ur tron att vårt välstånd är ett självbygge, där vi klarat och klarar oss utan Gud.
Bertil Rosenius - 2020-06-08 08:33
Den här artikeln är en gästblogg vars åsikter är skribentens egna.
Bild: Dagen.
Läs gärna: Kol. 2:8-15
“Se till att ingen fångar er med den tomma och förrädiska filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter och inte på Kristus.” - Kol. 2:8
Den 6 juni var det Sveriges dag – stadsministern höll tal. Att Sverige är så bra beror på vår humanism, på oss själva! Ett fruktansvärt förhävande och Guds förnekande. Vi lever här och nu – enligt denna filosofi – skapar och kämpar för vår dag. Slutsats: När den är slut, är vi slut.
Unket, Gudlöst, fattigt, farlig!
Sanningen, att Gud väckte Sverige ur landets vandring mot undergången förnekas. Socialismen tar åt sig äran och deklarerade:
I höjden räddarn vi ej hälsa, ej gudar, furstar stå oss bi. Nej själva vilja vi oss frälsa och samfälld skall vår räddning bli.
Dessa ord är exakta, ur socialismens nationalsång: Internationalen.
Texten är inte politisk, den är djupt andlig. Den beskriver kamp mellan Gud och Satan i fullkomligt tydlig och öppen dager. Satans delsegersång, med rötter i syndafallet.
Men Satans seger är inte slutlig – för den som inte vill dela hans förlust. Ännu har vi tid att be att Gud på nytt väcker Sverige. Denna gång inte ur rusdryckernas förbannelse, utan ur tron att vårt välstånd är ett självbygge, där vi klarat och klarar oss utan Gud.
Gud måste åter få bli levande, inte enbart en tradition, för traditioner dör och byts ut. Nej Gud måste få kliva ut ur vår döende kristna tradition och bli levande på nytt. Detta måste vara vår bön, vårt mål och motiv för helgelse.
Bertil Rosenius - 2020-06-08 08:33