Language

Apg29.Nu

Start | TV | Bönesidan | Bibeln | Läsarmejl | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Svenska kontokort

Sverige var först i Europa med att bygga ut kontokortssystemen.

Bankkort.

Men inte många vet vem Dee Hock är. Den här farbrorn var för spridandet av kontokorten vad Hitler var för spridandet av fascismen i Europa. Han var nämligen grundaren av det som blev Visa och den viktigaste chefen i Visas historia. 


Av CashOnly
lördag, 12 oktober 2019 12:01
Följetong

Sverige var först i Europa med att bygga ut kontokortssystemen. Det absolut första svenska kontokortet i modern mening kallades Köpkortet. Det utgavs av affärsbankerna från 1961 men finns inte längre. Det fanns även något som kallades Rikskortet vilket hade anknytning till hotell och restauranger och användes av riksdagen. Det var som ett slags svenskt Diners Clubkort skapat bland annat genom ett samarbete mellan Enskilda Banken och en engelsk hotellorganisation.

Efter Köpkortet kom i mitten av 60- talet betalkortet Eurocard som även det var ett svenskt kontokort. Eurocard har anknytning till familjen Wallenberg och bankföregångaren till det som nu kallas SEB. Grundandet av Eurocard hade att göra med det Wallenbergägda finansbolaget Vendor som hade till uppgift att verifiera kundernas kreditvärdighet. Eurocardkortet änvändes som namnet antyder även i (och i samarbete med) andra europeiska länder. Det första land man expanderade till var England. 1968 bildades en allians mellan Eurocard och Mastercharge (som nu kallas MasterCard). I och med detta blev Eurocard det första kortet som fungerade i hela västvärlden.

Företagets huvudkontor låg först i Bryssel. Eurocard köptes så småningom upp av Köpkortet vilka i sin tur 1987 köptes upp av SEB. Banken SEB har för övrigt även haft franchiserättigheterna för amerikanska Diners Club sedan 1994. Denna bank har alltså varit extremt mycket involverad både vad gäller skapande, ägande och arrendering av kontokortssystem i Sverige och andra delar av världen. Längre fram slogs Eurocard och Eurocheque ihop till Europay och huvudkontoret flyttades till Waterloo (också i Belgien). Europay slogs sedan samman med MasterCard men man fortsatte delvis att använda namnet Eurocard.

Dee Hock - kontantlöst kaos

Vem har inte hört talas om Bill Gates eller Steve Jobs? Men inte många vet vem Dee Hock är. Den här farbrorn var för spridandet av kontokorten vad Hitler var för spridandet av fascismen i Europa. Han var nämligen grundaren av det som blev Visa och den viktigaste chefen i Visas historia. Dee Hock föddes 1929 i Ogden (Utah). Han började under tidigt 50-tal arbeta på ett företag som hette Pacific Finance Company. Som självlärd kom han sen in i bankbranschen under en tid då kontokortsbranschen balanserade på ruinens brant.

Hock fick med tiden det uttalade målet att skapa ett världsvitt system av kontokort som skulle fungera som en världsvaluta.

Därför har han varit den absolut farligaste kontantlösa personen av alla. Globalisering var för den här mannen viktigare än konkurrens med de andra kontokortsföretagen. Detta märks i namnbytet till Visa som är lätt att uttala för de flesta nationer och för tankarna bort från banker och USA. Men det räcker att läsa en gnutta historia för att upptäcka Visas amerikanska och bankmässiga rötter.

Hocks karriär inom kontantlösheten började i slutet av 60-talet när han arbetade på en lokal bank i staten Washington. Denna bank hade rättigheterna att ge ut Bank of Americas kontokort BankAmericard. Hock blev ordförande för en sjumannakommitté vars uppgift var att lösa diverse problem med anknytning till kortbranschen. Bland annat florerade kortbedrägerierna under denna tid. Dee Hock omstrukturerade i själva verket hela

kreditkortssystemet som han var chef för. Under 70-talet fanns det sex grupper i USA som allra mest arbetade för det kontantlösa och checklösa samhället.

1. Federal Reserve med George Mitchell i spetsen.

2. De stora bankerna med Citibanks John Reed i spetsen.

3. Mindre banker med James E Brown från Mercantile Trust i spetsen.

4. Vissa sparbanker med flera som på engelska kallades thrifts. Thrifts företräddes främst av Norman Strunk som var en av cheferna på League of Savings Association.

5. Lokala återförsäljare vilka utgav fler kontokort än alla banker tillsammans.

6. Slutligen den nationella kreditkortsorganisationen med Dee Hock i spetsen.

Det var Dee Hock som övertalade Bank of America att knoppa av kontokortsdelen till ett separat företag som fick namnet National BankAmerica. Detta blev då ett slags "kontokortskollektiv" som andra banker köpte upp. Men Bank of Amerika hade fortsatt den största andelen kontokortskunder. Hock blev som grundare av National BankAmerica högste chef för detta företag som senare blev Visa. Han såg till slut sin organisation som navet i ett globalt system. Hans vision var att Visa skulle bli det första riktiga transnationella företaget. Hock har haft en skrämmande stor betydelse för den tekniska utveckligen med anknytning till kontokort och banker. Bland annat vad gäller magnetremsan på korten. Han var pappa till det första datoriserade systemet för elektronisk överföring av data mellan banker.

För att göra Visa mer internationellt och försöka tona ner företagets amerikanska rötter så delade Hock in företaget i tre delar som överensstämde med tre världsvida regioner. Dessa hade ett visst företagsmässigt självstyre. Han övervägde till och med att flytta huvudkontoret till London. Men det slutade med att "bara" huvudkontoret för Europa hamnade i London. Under Hock utvecklade Visa också sitt globala nätverk av uttagsautomater. Till en början placerades automaterna där det fanns resande men senare också i banker och köpställen. Man köpte in sig i och tog

senare över det i USA näst största automatnätverket. och tillhörande företag Plus System.

Dee Hock drog sig tillbaka i mitten av 80-talet till sin isolerade gård i närheten av Silicon Valley. Han efterträddes av Charles T Russell. Russell förvandlade det rena kreditkortssystemet till ett allmänt kontantlöst betalsystem. Under Russel utvecklades Visas två datacentraler i Basingstoke (England) och McLean (USA) till globala superdatacentraler vilka var och en hade världsvid kapacitet. Detta möjliggjordes bland annat med hjälp av en transatlantisk fiberoptisk kabel.

Dee Hock myntade nu i sin tillvaro som halvt pensionär begreppet som på engelska heter chaordic organization. Det är en organisation som sägs bygga på hans erfarenheter från Visa. Chaordic är ett sammansatt ord av chaos (kaos) och order (ordning). Därav den retsamma rubriken på det här avsnittet. Det finns visserligen inget svenskt begrepp men eftersom ordleden är likartade så tänker jag ta mig friheten att försvenska det till kaordisk organisation. Har ännu inte hittat någon svensk text om detta. Vill man söka på Internet blir man troligen tvungen att enbart söka på chaordic organization.

Enligt Hock själv karakteriseras en kaordisk organisation inom affärsvärlden av en harmonisk blandning av samarbete och konkurrens. Vad gäller utbildning är det en blandning av teoretisk och experimentell inlärning. Företaget Visa har tydligt visat en tydlig förkärlek för att blanda samarbete och konkurrens. Detta samarbete med andra kontokortsföretag är tyvärr en stor

anledningen till att kontokort spridits så otroligt mycket världen över.

Hock skrev en bok i ämnet kaordisk organisation och i mitten på 90-talet skapades även en kaordisk organisation som först fick namnet Alliance for Community Liberty och senare döptes om till The Chaordic Alliance. Det kaordiska sägs på engelska arbeta för följande.

"More equitable sharing of power and wealth, improved health, and greater compatibility with the human spirit and biosphere."

Det kan fritt översättas med "en mer rättvis fördelning av makt och välstånd, förbättrad hälsa och en större överensstämmelse med den mänskliga andan och biosfären" (biosfären är den del av jordklotet där det finns liv). Det är både tragiskt och skrattretande. Som vi ska se genom hela den här boken så står kontokorten och finanssystemet bakom dessa för det absolut rakt motsatta.

Lite om de ganska svenska bankerna

En mer korrekt men alltför lång rubrik på avsnittet kunde vara "Lite om de ganska svenska, mycket nordiska, rätt nordeuropeiska och en gnutta internationella bankerna". Nordea heter ju till exempel så för att banken är verksam i Norden. En undersökning gjord av Demoskop på uppdrag av Länsförsäkringar visade att svenska folket har väldigt lågt förtroende för bankerna. Den här lilla genomgången visar på den likartade "naturlagen" snarare än trenden som främst skett i USA men även i andra länder. Banker har hela tiden slagits ihop till större enheter. I Sverige dock inte på ett lika extremt sätt som i USA. Här några nordiska exempel med svensk anknytning.

Postbanken slogs ihop med Sveriges Kreditbank vilket blev PK- banken.

Nordbanken och finska Merita blev Merita-Nordbanken.

Merita-Nordbanken, danska Unibank och norska Kreditkassen blev Nordea.

Sparbanken Sverige var en sammanslagning av flera sparbanker.

Sparbanken Sverige och Föreningsbanken blev Swedbank. Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank blevSkandinaviska Enskilda Banken.

Nordeas internetbank är den största i världen. Tre chefer på senare år i Nordea har varit Torleif Krarup, Christian Clausen och Lars G Nordström. En ansenlig del av SEBs och dess föregångares chefer har haft efternamnet Wallenberg. Denna banksfär har genom åren ägts av familjen Wallenberg. Den ursprungliga Wallenberg- banken var Stockholms Enskilda Bank. Sveriges Kreditbank är kanske mest känt på grund av Norrmalmstorgsdramat och det därav uppkomna begreppet Stockholmssyndromet. Några chefer i Handelsbanken som varit både styrelseordförande och vd efter en kris och omstrukturering 1969 är Jan Wallander, Tom Hedelius, Arne Mårtensson, Lars O Grönstedt, Pär Boman och senast Frank Vang-Jensen.

Vad är det som säger att stora företag är bättre än mindre? Politisk och ekonomisk maktkoncentration är för det mesta negativ. Kunderna får mindre och mindre att säga till om vid ökad företagsmässig maktkoncentration. Det händer i svenska banker att personalen är rent oförskämd för att slippa betala ut kontanter. En person ställde en gång en fråga när han var inne på Swedbank. Hur får jag tillbaka mina pengar som kund hos er? Svaret som Swedbank gav var rent ohövligt. Vad ska du med så mycket pengar till? Man undrar då vems pengar det egentligen är som finns på banken. Är det bankens eller kundens?

Ska jag vara ärlig känns det inte längre roligt att försöka spara en större summa pengar när motviljan att lämna ut kontanter till

och med märks tydligt i Handelsbanken. Att ha en hyfsad ekonomisk buffert är däremot sunt och meningsfullt. Swedbank är den bank som hårdast lobbat för kontokort och kontantlösa bankkontor.

Undersökningar har visat att bankerna mycket väl hade kunna fortsätta med kontanter genom effektivisering och avgifter. Hellre avgifter på kontanter än kontantlöshet. Men det borde inte vara avgifter på kontanter alls. Man ska inte behöva betala för var enda liten enskild tjänst i samhället när kostnaden kan fördelas på hela företaget eller den statliga eller kommunala verksamheten.

Låt mig överdriva för att visa hur osunt allt börjar bli. Tänk om hyresgästerna skulle betala en krona för att låsa eller låsa upp lägenhetsdörren. Sedan betala en krona för att använda trappen eller hissen. Kanske man rent av ska drar kontokortet genom en läsare i hissen? Sedan betala ytterligare en krona för att öppna porten på huset för att kunna gå ut eller in. Det här kan kanske tyckas vara en larvig överdrift. Men samhället har under längre tid hela tiden dragit mot mer och mer onödiga småbetalningar. För att ta ett konkret exempel ur verkligheten kan nämnas de förhatliga trängselavgifterna och vägtullarna.

I en kritisk text om kontantlösa samhället förklarades problematiken med bankerna pedagogiskt så här. Vinsterna privatiseras men förlusterna socialiseras. Det sista genom det oproportionerligt stora stödet till banker vid förlust vilket gör att de tar ännu mer oproportionerliga risker. Bankerna gör sig så stora genom fusioner att de "inte tillåts gå i konkurs". Detta gäller inte minst bankerna i USA. Genom att bankerna i Sverige äger kontanthanteringen och genom att kontokorten ligger i händerna på USAs banker så kan tumskruvarna dras åt i kontantlös riktning. Relativt sett nyare banker verksamma i Sverige är ofta de som främst sagt nej till kontanter. Danske Bank har till exempel alltid nobbat kontanta betalningar.

Det nutidshistoriskt utan jämförelse största steget mot ökad makt för banker i Sverige och ökad användning av bankomater var när lönen allmänt började överföras direkt till löntagarens konto i stället för att lämnas i ett lönekuvert på arbetsplansen. Hur utveckling och påverkan ledde fram till detta vore faktiskt intressant att veta mer om. Men ett problem och en utmaning är att genom sökning filtrera ut hårdfakta från den enorma mängd med bloggar, kåserier och annat personligt där folk till exempel berättar om sin första tid i arbetslivet. Det vardagliga och vanliga är oftast svårare att hitta hårdfakta om än det mer fackmässiga.

Den genomsnittliga vinsten vid en viss tidpunkt nu i modern tid för svenska banker var drygt 8000 kronor per svensk. Då pratar vi alltså inte om intäkter utan ren vinst. Det är till exempel lika mycket som en fin soffa kostar bara på ett enda år. Många människor förmår inte att få ihop 8000 till en egen ekonomisk buffert. De kontantlösa bankerna sysslar numera bara med så kallad rådgivning vilket i det här sammanhanget är ett annat ord för försäljning. Men trenden visar också på att digital "rådgivning" ersätter personliga kontakter med banken. På senare tid kunde man läsa att bankernas vinst minskat något. Men det kan jämföras med skämtet om svångremmen. Bankerna blir tvungna att dra åt svångremmen till andra hålet medan vi vanliga medborgare får dra åt den till sista hålet.

Den enda som slår storbankerna i vinst är SOS Alarm. Företaget som hellre låter folk dö än låter ambulansen åka ut i onödan. Som motvikt till det sista bör nämnas de enskilda operatörer som genom egna initiativ till exempel gjort att brandkåren kommit ut fortare. Slutligen ett ord direkt till all bankpersonal som sitter runt om i Sverige. Är ni egentligen medvetna om att varje gång ni prackar på

någon ett kontokort så är det ett litet, litet steg mot att förstöra Sveriges framtid. För er som faktiskt har ett förnuft och ett samvete är det kanske läge att byta jobb. Det är väl nästan omöjligt att jobba inom bank och samtidigt vara negativ till kontokort.

Det är faktiskt så otroligt att i kontantlöshetens vagga USA så måste ännu så länge bankerna både ta emot insättningar av kontanter och låta kunderna göra motsvarande uttag. Det ligger nära till hands att svenska banker faktiskt i det här fallet är mer kontantfobiska än de amerikanska. Det här är inte bara en bok om och mot kontantlösa samhället. Det är också min egen högst personliga hämnd på giriga kontantlösa svenska storbanker. Dessa storbanker är inget annat än quislingar som säljer sitt eget land till främmande makt.

Här kommer ett personligt meddelande till alla banker i Sverige. Om ni hade låtit oss som vill använda kontanter fullt ut och ta ut kontanter i banken fortsätta med det så hade ni i lugn och ro kunnat fortsätta att suga ut svenska folket. Det hade troligen inte blivit något Kontantupproret, inga antikontantlösa böcker och inte lika många antikontantlösa artiklar. Genom att inte självmant sätta en yttre gräns för girigheten så har det nu slagit tillbaka på er själva. Man kan leva med supergiriga banker men som ändå hanterar kontanter. Men när de nu oftast är kontantlösa och girigheten är ännu värre så ska dom få motstånd som de sent kommer att glömma.

Fortsättning följer...


Publicerades lördag, 12 oktober 2019 12:01 i kategorin Följetong och i ämnena: #CashOnly #Bankkort #Ekonomi


1 kommentarer


x
Niklas
lördag, 12 oktober 2019 17:30

Då är det inte så konstigt men man hade naturligtvis hoppats det, att Sverige hade varit det sista landet i Europa som blir kontantlöst men tyvärr är det ju inte så även om det till slut blir kontant löst över hela vår värld när antikrist träder fram och blir den globale ledaren här på jorden,men då är ju vi frälsta uppryckta/hemtagna av Messias själv till himlen tack och lov.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!

"Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son [Jesus], för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv." - Joh 3:16

"Men så många som tog emot honom [Jesus], åt dem gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn." - Joh 1:12

"Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst." - Rom 10:9

Vill du bli frälst och få alla dina synder förlåtna? Be den här bönen:

- Jesus, jag tar emot dig nu och bekänner dig som Herren. Jag tror att Gud har uppväckt dig från de döda. Tack att jag nu är frälst. Tack att du har förlåtit mig och tack att jag nu är ett Guds barn. Amen.

Tog du emot Jesus i bönen här ovan?

- Ja!


Senaste bönämnet på Bönesidan

söndag 17 november 2019 00:04
71 årig kvinna med spridd ca, för Gud är ingenting omöjligt!!🙏🙏

Senaste kommentarer

Stefan Jonasson : Reformationsbibeln

KHP: Reformationsbibeln

Andy Svensson: Reformationsbibeln

Andy Svensson : Vill du ha dom eller nåd?

KHP: Reformationsbibeln

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Tomas N: Reformationsbibeln

Henrik Pettersson: Hello Kitty och jag

Lena Henricson : Vill du ha dom eller nåd?

Mikael W: Reformationsbibeln

Stefan Jonasson : Reformationsbibeln

Tomas N: Reformationsbibeln

Mikael W: Reformationsbibeln

Mikael W: Reformationsbibeln

Leif : Reformationsbibeln


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp