Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Världen idag

Låtsasbanker

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

Bankkort och dator.


Av CashOnly
måndag, 14 oktober 2019 19:09
Bok/Följetong

Bankerna lastar över ansvaret när livsmedelsbutikerna används som "bankkontor". Handeln tvingas angera bankman utan att få kompensation för vare sig den ökade risken eller de ökade kostnaderna. Bankerna motiverar sig med att bankkontoren blir säkrare på det sättet. Vad man inte nämner är att det blir mindre säkert för alla andra utom bankerna själva. Inga andra företag är så egoistiska som banker. Bankkontor är långt mycket säkrare än butiker. Dessutom har bankrånen bara utgjort en bråkdel av de totala rånen. En uppgift från 2011 visade att bankrånen bara utgjorde drygt fem procent av de rån som begåtts i butiker och banker. Numera är dessutom kontanthanteringen så säker i kontanthanterande banker att det i praktiken är omöjligt att begå bankrån.

Den så kallade Ica-banken är ingen riktig bank och kommer aldrig att bli det heller. Det samma gäller för Coops motsvarighet.

De har inga bankkontor och "bankärendena" sköts i värsta fall bara via Internet eller telefon. Även IKEA har en egen så kallad bank. Både Ica och IKEA ger även ut egna kontokort. Exempel på att stora svenska företag får makt över betalsystemen. Kunderna får ibland nästan böna och be om att få ut tillräckligt med kontanter i till exempel Icas kassor. Det går dessutom inte att få ut pengar utan kort.

Lipono tse makatsang e lokela ho bitsoa iketsang eka dibanka moo, ho etsa mohlala, lik'hamphani tse inshorense le liketane seholo khoebong sebetsa e le libanka qala ka mor'a hore bothata lichelete ka 90 ha indasteri ea ho reka ka mokitlane e ile deregulated. Tiisetso ya boemo ya banka e ne e le ka nako eo hape lik'hamphani tsena. deregulation ena e ne e le hore e mong liberalizing sepheo fosahetseng ho eketsa tlhōlisano. Tlhōlisano e sebakeng sa botsitso moruo le tle. Bobeli ICA le karete Coop o ne qalong na inshorense depositi le ile amahanngoa le ho seo ho thoeng ke dibanka chelete. Likarete ka feela ka sebelisoa ka mabenkeleng a bona.

ICA Banka e headquartered ka Solna, Sweden, 'me o ile a fumana boemo ba banka ka 2001. ICA boto tlile ka 1990. ICA Banka fihla ke ICA Customer mpa a fetola lebitso la lona ho ICA Banka. Ho ka ho hlaka e bontša Formica fixation ka karete. E le karolo ea mosebetsi oa ATMs. Ica a qhekelloa ka bareki ba bangata ba tsoang mabōpong le lokiselitsoe ke depositi siling ea 15,000 e ile ea felisoa le hore sekgahla se hodimo thahasello. Ka Formica hula tjhelete eo Plus fanoeng theolelo ka reka le likoloto ka ho leshwa ka tsela ea Internet le eona. MedMera Banka e fumanweng boemo ba banka ya ka 2007. The lekanang le Ica karete bitsoa MedMera karete le ka boela sebelisoa e le karete ea ho reka ka mokitlane.

Det finns en stor nackdel med att andra företag än banker får status som banker. De är ofta om möjligt ännu mer kontantlösa än kontantlösa storbanker. När man på olika sätt gör reklam för att ha internetbank, e -legitimation och att betala räkningarna på Internet så har man ett bakvänt resonemang. Till exempel påpekar hur "bekvämt det vore att slippa räkningarna i brevlådan" när det i stället är praktiskt. Tillämpat på annat i vardagen skulle det kunna låta så här.

"Tänk vad bekvämt det vore att lämna bilen hemma och gå till jobbet i stället"

(det är bra och nyttigt att gå till jobbet men det är definitivt inte bekvämare)

"Tänk att slippa den obekväma diskmaskinen när du kan diska för hand"

"Vill inte också du slippa tvättmaskinen och tvätta med en träpinne i badkaret"

Det här är en språklig och reklammässig manipulering och en mild variant av det bakvända språket i Orwells roman 1984. Att påstå att någon som är praktiskt och bekvämt är obekvämt och opraktiskt.

Helt bakvänt. På tal om e-legitimationer som används till mycket på Internet så är även dessa kopplade till allvarliga brott. Ett antal näringslivstoppar utsattes för bedrägerier i mångmiljonklassen när de använde e-legitimationer från Telia hos Skatteverket och vissa företag.

Oavsett hur bättre ställt många människor får så är det barskrapat bankkonto i slutet av månaden som gäller. Det går lätt att spara i alla fall en gnutta med pengar varje månad även för den som har det dåligt ställt. Oavsett hur fattig man är så går det att lägga undan 100 kronor i månaden tills en buffert på ett litet antal tusenlappar finns att använda. Med denna buffert behövs det inte kollas ideligen hur mycket som finns kvar på kontot. Att spara kvitton och ha en enkel kassabok håller ordning på om man gått back. Välj en riktig bank och ha en liten buffert i stället för att ideligen kolla kontot på Internetbanken eller kvittot från uttagsautomaten.

E le mabopong a ho fetisisa etsa eka ba hloekileng cashless Internet dibanka. Mabapi le tlōlo ea molao e 'nile ea battlefield le tsoang tlōlo ea molao e hloekileng karete mokitlane ho litšito amanang le banka Inthaneteng. Empa ho hangata ha e bankeng e pepesa ho tlōlo ea molao. mananeo a babe bitsoa Trojans ka ho se tsotelle kena ka lenyele k'homphieutheng ea mosebedisi ya. Ba sebetsa ka morao 'me o romela phasewete ya seva k'homphieutha. hlokahale senokoane tabeng ena ke ua esita le amang ho bona ka bobona le likarete fake mokitlane. Tlōlo ea molao e ka nka sebaka ka ho feletseng sebelisa k'homphieutha itsamaise empa e boetse e bolela hore ho ke ke ho le bonolo ho fumana mesaletsa ea eona. Empa esita le tabeng ena e ho na le batho e le bitsoa goalkeepers tabeng ena o fana ka tlaleho ea hae bakeng sa ho sebelisoa ea tlōlo ea molao.

Det är ofta kontokortsbrottslingar som gått över till att göra internetbanksbrott. Ett exempel på en trojan är A311 Death som även kallas Haxdoor. Trojaner sprids med e-post. Bankinloggningssidan som hör samman med trojanen är så skickligt gjord att ingen skillnad behöver synas mot den äkta. En mycket större summa pengar kan dras från den lurades konto vid köp av någon vara på Internet. Trojaner säljs på Internet och kan för en summa pengar skräddarsys för att passa en viss bank. Alla fyra svenska storbankerna har drabbats hårt.

Välj Handelsbanken. Bojkotta bankomaterna. Det är vettigt att byta till Handelsbanken inte bara för privatpersoner utan även för företag. Företagen har gett Swedbank och Nordea bottenbetyg medan Handelsbanken blev årets affärsbank. Sämst etiska betyg fick en annan gång den mycket kontantlösa Danske Bank. Jag tycker om både Danmark och danskarna men banken borde man slänga tillbaka över sundet eller varför inte slänga den i sundet. Det är också en låtsasbank.

(På tal om Ica så fick jag en dag reda på att de börjat med ett speciellt kontaktlöst kort med vilket man kan köpa för mindre belopp. Kontantlösheten erövrar mark. Det gjorde mig ännu mer motiverad och engagerad att skriva på boken.)

Riksbanken ljuger och släpper kontrollen

Feela banka hore ke ba etsang liphesente tse lekholo ke Sweden Riksbank. Websaeteng lona u ka bala Leha ho le joalo, mohlomong e le leshano kholo ka ho fetisisa hore e se e ngotsoe ke leha e le efe State Seswedishe.

"The Banka National hore na se bōpe chelete kae sebediswa sechabeng, empa e laoloa ke ya tlhokeho ea sechaba."

Ha ba lokela ho banka e le mabopong a 'nka boikarabelo le le mehato le mekhoa ea ho etsa bonnete ba hore ba bang kaofela ba libanka le sechabeng lumella setjhaba ho fumana kae chelete o batla ho sebedisa. Le tokelo ea ho sebelisa chelete, ho ea ka Kakaretso Keletso ea Banka National "permissive, ho ena le ho feta ka ho feletseng." Sena se bolela ka ho ikwetlisetse utloahala Seswedishe latelang. Ha ka ntle lebenkeleng o re "ha ho na chelete" e le moreki keneng tumellano kontantlöshet ha e se ka lebenkele le. Le tokelo ea ho sebelisa chelete e ka tsela eo hoo e batlang e ho feletseng toothless.

Pele ne feela Riksbank o ikarabella ho taolo ya chelete. Ka 80s le 90s lateloa tokafatsen le bokgoni (bala impairments) eo har'a lintho tse ling fella ka hore ho koalo ea ofisi ea 'Musisi oa. Ka lilemo tse ngata ba bang ba le teng ka hare ho khampani ya bakeng sa mesebetsi e neng e tla tsepamisa maikutlo le dipoelo le theko chelete. E ne e bitsoa Money ka Sweden (PSAB). khamphani e ile ea e fiasco lichelete le ile ea koaloa ka 2004. Joale ho ile ha jwale oona tsamaisong deregulated. Liqeto tsamaisong ena deregulated na metso ea sona e ka Board Phethahatso. The Riksbank ne joale feela karoloana ya data lona pejana e neng e tsamaisoa ke liofisi tsa tse peli Tumba le Mölndal. Ho ile ha etsoa qeto ka 2013 ho fallela tshebetso ho ofisi le 'ngoe ka Broby ba feela sebetsana banknotes. Tletseng chelete ea tšepe taolo ya e ile ea tsamaisoa ke khampani poraefete.

Tlas'a Molao, e leng Riksbank lokela "ho kgothaletsa ditefello tse sireletsehileng le e sebetsang hantle le ho ikarabella bakeng sa ho fana ka lintlha la euro le lichelete tsa tšepe." Na re lokela ho nka e ka ho toba le lokela ho fapana Riksbank ngotseng buka ena ha ke ntse ke ile ka khona ho "leshano ka hammock ea." O ipotsa ha re tla fumana e lekanang bolelelane poraefete bohareng banka ka Sweden le Reserve Federal US?

More ka boikaketsi le Riksbank le likhanyetsano

Tse ling dibanka bohareng feta Seswedishe na lithuto tsa li bontšitse hore chelete ke e 'ngoe ea litsela tse maleewana ho lefa bakeng sa batho ka bomong hammoho le likhoebo. Ho phaella ho bomenemene ea elektronike ho feta bomenemene chelete. Security Transport Organization ESTA (European Security Transport Association) se ile a bontša lilemong tse 'maloa tse fetileng hore chelete e ne e le ka ho fetisisa ratoa' me re sireletsehile mokhoa oa tefo Europe. ESTA o ile a laela ho khanneloa thuto ea ho rarolla mabōpong le lik'hamphani karete mokitlane ba neng ba batla ho qobella palo yohle kontantlöshet. Ho bontša hore kontantlöshet palo yohle tsoela khahlanong le thato ea sechaba 'me a ne a nka hore batho ba ho bona ka bobona ka khetha hore na ba batla ho lefa.

Riksbanken har valt att mest fokusera på infrastruktur och teknik i stället för konsumentskydd. Konsumentskyddet har i stället lagts över på den kontantlösfanatiska finansinspektionen. Konsumenter har därför i praktiken inget skydd vad gäller kontanter. Det är som om vargen hade fått i uppdrag att ta tillvara Rödluvans intressen. Vargen har bara sitt eget intresse i åtanke.

Det finns två viktiga anledningar att läsa på Riksbankens hemsida. För det första kan man lära sig om penningsystemet genom att sovra ut rent objektiva och bevisbara fakta. Sist men inte minst kan man tydligt se hur Riksbanken gynnar de kontantlösa alternativen framför kontanterna. Här kan man finna det största hyckleriet i Sveriges historia. Ett mycket viktigt exempel är att det är Riksbanken och ingen annan som har beslutat att lägga ner

kontantdepåer. Låt oss repetera Riksbankens påstående från förra avsnittet för att förtydliga bankens hycklande "neutralitet".

"Riksbanken styr inte över hur mycket kontanter som används i samhället utan det styrs av allmänhetens efterfrågan."

Den under alliansregeringen tillsatte riksbankschefen Stefan Ingves föreslog utan omsvep att avgifter på bankomatuttag skulle kunna minska kontantanvändningen i Sverige. Hur går det uttalandet ihop sig med den ovanstående neutraliteten? Han visade på att bankernas praxis i de andra nordiska länderna att bara ta ut uttagsavgift för automatuttag från andra än de egna kunderna hade minskat kontantanvändningen. Att behöva betala för att ta ut sina egna pengar är absurt. Det är förstås författarens och inte Ingves slutsats.

Ingves talade ofta och gärna om att värdetransportrånen fördubblats under ett antal år men undvek att också berätta om den groteska ökning som skett av kontokorts- och internetbedrägerier. Är det neutralt? Riksbanken har under åren framfört den absurda åsikten att privatiseringen av kontanthanteringen varit till för att "stimulera ökad konkurrens och produktutveckling". Ett sådant tänkande hör hemma i näringslivet och inte på något sätt i en av samhällets mest grundläggande kärnfunktioner. Ska kanske brandbilarna vid olika brandstationer köra i kapp till bränderna också? Den station som hinner först får betalt medan de andra får vara utan pengar. Brandbilarna trimmas till max.

Ho ka 'na hona joale ba e le hore a ee tebileng ka Riksbank o setang sebele, verbatim nopolo ho tloha ka mongolo pampiri-joaloka eo e ngotsoe ke Björn Segendorf le Anna Wilbe sebetsa ka botsitso lichelete Banka ya. E bitsoa 'na chelete leha e le efe e bonolo e tlang molao?'. Hlokomela hore bangodi na bagakolodi kapa mokha oa boraro ntle sebetsana le lere la Riksbank ka boeena. Hona joale a bacha ba qotsitsoeng.

"Qetello e 'ngoe ho tloha puisano ke hore ka kakaretso tlamang skyldighetför tsohle ho amohela ditefello tse kontane ke a hlola a ho kgothaletsa e bolokehileng e sebetsang hantle oona tsamaisong tefello."

"Att avskaffa kontanternas status som lagligt betalningsmedel skulle ha två fördelar. För det första skulle lagstiftningen bättre återspegla verkligheten. Redan i dag råder i allt väsentligt frihet att träffa avtal och det finns därför i praktiken ingen tvingande skyldighet att acceptera kontanter För det andra skulle lagstiftningen inte längre, genom sin otydlighet, hindra marknadens aktörer att successivt anpassa sig efter marknaden och optimera sina kostnader för betalningar."

"På sikt är det rimligt att kontanternas unika status som lagligt betalningsmedel upphör."

"En uppenbar nackdel med att lagstadga om en bindande skyldighet att acceptera kontanter är att det innebär en inlåsning i en betalningsstandard som marknaden långsamt tycks vara på väg att överge."

"Mot denna bakgrund bedömer vi att åtgärder för att stärka kontanternas status som lagligt betalningsmedel inte skulle gynna utveckligen av ett säkert och effektivt betalningsväsende."

Slut på citaten.

Understrykningarna har gjorts av författaren för att uppmärksamma Riksbankens skrämmande likhet med ett investmentbolag eller någon annan privat aktör inom näringslivet. Man skriver att lagstiftningen bör återspegla verkligheten.

'Nete ke hore ba bang ba lithuto tsa li bontšitse hore batho ba bangata kamoo robeli tsoa leshome batho ba batla tshebetso ya taolo ya tjhelete e tla eketseha. Chelete The molao lokela ho fapana ka matlafatsoa. Khopolo ea " 'maraka" ke maemong' ohle e le thata tšoara hore potsanyane e metsoalle inahanelang lutse ka setulo letho ka papaling. 'maraka ho ne ho tla ka tsela e utloahalang bolela'ng bareki empa lentsoe emela, ka liketso, lik'hamphani tla.

Ho tloha ka ho fetisisa batla taolo ya chelete ho eketsa e mong lokela ho mamela batho ba bangata ba. Empa ho bonahala eka monna eo le " 'maraka" eseng bolela'ng khoebo. A banka bohareng ea lokela ho ba joaloka khampani ditjhelete poraefete. A banka bohareng lokela ho ba le e tebileng hona ho fuoa boikarabelo ea sechaba hore mokga wa poraefete e ka mohla phelela. Ka hona, u lokela ho se ke ua sebelisa puo bo tsamaisanang le mokga wa poraefete. Ea mofuta ona e "notlelea-in" ka amohelana kakaretso ea chelete ke ntho e molemo ka ho fetisisa e neng e ka etsahala Seswedishe tsamaiso e khopo ea chelete.

För syns skull ger banken här även ett alternativ att ge kontanterna tvingande laglig status. Men man ser tydligt i texten vartåt det lutar. Kontanternas laglighet kan lätt sättas ur spel genom undantag, avtal och överenskommelser. Här står att Riksbanken ska värna betalningsmarknadens funktion. Vidare att problemen med (att inte kunna använda) kontanter måste vara "så stora och påverka så

många personer att marknadens funktion försämras" (för att man ska göra något åt det).

Hona ho bolela hore, ka liketso, ho etsa mohlala, e le hore ha Russia hlasela Sweden o na le seterekeng nyenyane ka ho fetisisa se na le tokelo ya ho sireletsa hobane ha ama batho ba lekana. Society o leka ho lula le tšireletso ea tšoanetseng kang a manyenyane merabe tloha khethollo ea merabe e joalo. Sena se etsahala bakeng sa mohlala le mapolesa le maiteko a sa tšoaneng 'muso. Empa hona ho sebetsa

Kamoo ho bonahalang kateng e sa "chelete fokolang ka palo". Tabeng ena e ke Riksbank e se "khethollo ea morabe" kapa haeba u batla ho ema feela le gawp ka bojaki reteleha sehlōhō 'me a oela fatše kantle le hore esita le e ipiletsang mapolesa kapa ambulense.

Riksbank ka boeona e re bluntly hore ha e fane ka tšireletso ea leha e le efe bakeng sa bareki 'me lihlopha tsa ba tlokotsing (ho ya ka dipehelo ya tshebediso ya chelete). lihlopha tsena ka ho feletseng o ile a hlokomoloha pel'a lebōpo bahatelli. Ba bolela hore tse seng kae feela ho ba khona ho lefa chelete ho na cashless khetho ha e fumanehe. Ho sa tsotellehe ipolelang hore ba na pele ho moo ikhanyetsa hore ho na le tlhokeho ea phatlalatsa eo ho laola tjhelete ya chelete eseng Riksbank. U batla ho?

Ntho e 'ngoe ho etsa khetho ea botho, ho na le hase sebaka bakeng sa mindset ho Riksbank e. Ho feta ka batho ba se nang tokelo ea ho bula akhaonte ya banka ho sebelisa chelete. Khahlanong le tsena e sisintsweng ho tloha "mehato targeted". Moea oa tokomane ke hore chelete ke "siiloe ke nako" le, ae fokotsang lebelo ntshetsopeleng ha bothata ka tsela e utloahalang ho fapana e lokela ho ba ka cashless khetho ke bahatelli.

qotsa eketsehileng

"Market libapali, ho akarelletsa le malapa, na ditjeo bobeli bakeng sa chelete ea bona 'me mekhoa e meng tefo,' me ba lokela ho ka lebaka leo ba le bolokolohi ba ho etsa liqeto tse khoebo eo tefello mokhoa ho sebelisa bakeng sa bona."

"Ho tloha ka le pono e nepahetseng ya moruo bonahala hula tjhelete karete ya ho ba theko e tlaase ho feta ditefello tse chelete feteng 20 meqhaka." (Ha ho na bopaki ba hore e)

"Le hoja Riksbank oa ho etsa lipatlisiso ipatlele fana ka maikutlo a hore palo ea ditransekshene chelete decreases, ho ke ke ho le thata ho etsa bonnete ba hore joalo ho le joalo."

Ngoe e re ka nako eo hore malapa li lokela ho ba khona ho etsa qeto ea e leng tefo mokhoa ba batla ho a sebelisa. Ho sa le joalo, pele e neng

ikhanyetsa hore feela lihlopha tse itseng ba lokela ho ba le le tokelo ya ho sebedisa tjhelete. Ho ntle haholo sohle seo Riksbank lokela ho etsa qeto hore na ke khoebo. Joale batho ba mamela. Molao-motheo o tšoanang le ka dictatorships.

moqoqo e o ne o salla le mantswe le mehopolo e kang khoebo, 'maraka barupeluoa, e ka bolokang tjhelete le theknoloji-nke lehlakore. Se senokong sa ho buuoa ka ho ba boinotšing le demokrasi. Emelang Riksbank batho kapa lerotho "maraka"? The Riksbank e tloha 1600s se amana haufi-ufi le ho laoloa ke paramente. Ena ke buka e ikhethang lipolotiking tsa Sweden. Molao wa Motheo o bolela hore kaofela matla setjhaba ka Sweden ba lokela ho bona bo tswang mo ho batho le paramente ke batho ba ka sehloohong baemedi. Ka lilemo tse fetang 150, chelete e bile e bonolo ka molao. Leha ho lumela hore ho bonahala joalokaha eka ke batho ba bangata kgolo ya setjhaba o bona ditefello tse chelete e le ka tokelo e bontšang Riksbank na ka ho hlaka ea etsang qeto.

Ho na le boetse ho na le moqoqo o mong e ka bala mo setsheng sa inthanete Riksbank o bitsoa 'Cash kapa karete. Re lokela ho lefa? '. E boetse e ngotsoe ke basebetsi ba babeli ka Riksbank. E boletsoeng pejana e Segendorf le Thomas Jansson. Sena ha se e le tsa bohlokoa e le ho bala moqoqo e unilaterally tsepame ditjeo. Empa ba bang ba bohlokoa ho na le ke ho re ka eona. Ho nka ngata ea likarete tsa mokitlane tse fetang chelete ka ho bolela hore likarete tsa hula tjhelete e lokela ho sebelisoa haholo ho feta ho fokotsa ditjeo. E sisintsweng ho amohela "bonaletsang 'me theko e thehiloeng liqoso." Sena se bolela ka ho Tabeng ena hore mantswe e metle fana ka maikutlo a ditefello ka ditefello tse chelete. The Riksbank khothalletsa botlalo ditefello tse sebeletsang pepeneneng ditheko boikarabello likarete mohau 'me jala mashano ditefello a khaotsa ho tsuba ho ATMs.

Sunda undersökningar visar att kontanter är billigare. Det har bland annat Säkerhetsbranschen visat. Logiskt skulle argumenteringen kunna stanna där. Men det är vikigt att visa på Riksbankens överspända jakt på den "optimala ekonomin". Man försöker visa med diagram och tabeller på ett tröskelvärde där man påstår att det lönar sig att använda kontokort. Man har på sina håll påstått att 70 kronor skulle vara gränsen där det lönar sig att använda kontokort. Riksbanken har också på annat håll påstått att detta gränsvärde för bankkort skulle ligga på 20 kronor medan motsvarande värde för kreditkort skulle vara 450 kronor.

Kanske ska samma metod användas på politik också? Den som tjänar över 500000 kronor före skatt bör rösta på "Dick Diktator". Den som tjänar under detta belopp bör rösta på "Sture Statsminister". "Dick Diktator" är alltid ett dåligt alternativ oavsett ekonomin. Kontantlöshet är också alltid ett uruselt alternativ.

Det påvisas att både kontanta och kontobaserade (läs kontantlösa) betalningar har stordriftsfördelar. I rent ekonomiska termer finns inget att invända mot det påståendet. Mycket i samhället blir billigare med ökad mängd. Problemet är att man genom att minska kontanterna till smärtgränsen tagit bort dessas stordriftsfördelar. Att tala om kontanter som dyra är orättvist i det här sammanhanget. Hade det varit hälften kontanter, hälften kontantlösa betalningar hade en riktig jämförelse eventuellt kunnat göras.

Linaheng tse ling tse kang Hungary, moo e sebelisoa chelete e ngata e le e litsenyehelo tsa ho ba karolelano tefo ea chelete e tlaase haholo. E ka bapisoa le likoloi. e tla

le sebaka haholo e phahameng haeba feela u khanna 50 mila le koloi e ka selemo, ha e bapisoa le 1,000 mila. Chelete e ntse e le maleewana. Empa e le bo-ralipolotiki, libanka, lik'hamphani karete mokitlane, mapolesa, mabenkele 'me ba bangata ba tloaelehileng ba thetsoa batho ba ileng ba o ile a etsa chelete tlhodisano ka ho hana ka lebaka la seo tsena kopantswe entsoeng bakeng sa khōlo e karete mokitlane.

Ka mor'a moo 'Musisi Ingves bontšitsoeng ka lipolelong tse ling maikutlo a hore tefello bohle ba lokela ho jara ditjeo tsa bona. Ho bonolo ho re ha u bolailoeng tshebetsong tsa taolo ya chelete e le hore ho lahlehileng moruo lona ya tekanyo e le palo ea ditjeo tsitsitseng ka hona e ile ea eketseha ka matla. O susumetsoa e ncha deregulated poraefete chelete tshwara ho dibanka pele ho moo utlwahaleng hampe taolo chelete 'muso feela ka morero oa ho qoba ho liqoso thahasellong ea bosiu bo le bong. E le mabopong, ka liketso, ba ne ba sa lefella tšebeletso eo ba neng ba e filwe.

Ho na le befog nyatsa ka empa ho motho ea ka feela etsa liqeto tse peli. E le mabopong a poraefete ne ho hloka boikarabelo haholo ea ileng a sebelisa tsamaiso ea ho, max ba. The Riksbank aa ka a etsa lekane ka boemo bo ka lebaka la ho se tsebe, irresponsibility le hloka boikemisetso. Tsohle bontša ka ho hlaka hore mefuta eohle ea libanka (ho akarelletsa le Riksbank) tla fokotsa chelete ka. E le mabopong a poraefete sohlokehile ebe boemo pele e neng e ka sebelisoa ka tsela e feteletseng ea taolo ya chelete. Ho na le lebaka le leholo bakeng sa bolela hore chelete e ke ke nkile ditjeo tsa lona. Ke molato e le mabopong a.

Na ho na le ntho efe kapa efe le ho bontša hore e le mabopong a tla ka tšohanyetso emisa ho sebelisa tsamaiso ea ka litsela tse sa tšoaneng ka khetho cashless. Ha ho letho. E lokela boela Riksbank utloisisa. Tshebediso fetileng ka tsela e feteletseng ea ho tshwara chelete e bontša hore motho a ke ke ho itšetleha ka libanka poraefete ho nka boikarabelo. bashanyana ba bangata ba hōlela ho ba le boikarabelo ba batho ba baholo ba batona. Banks ba mohla batho ba baholo. Ha ho mohla ba emisa swiping ho tswa ho nkho di-cookie tse.

Ka pampiri e boletsoeng ka holimo o ile a bolela hore ho na le karete ea tefello nka ka karolelano metsotsoana 25 ho tlatsa ha chelete ditto nka metsotsoana e 26. Seo ha taba ea bobeli? Mofuta ofe likhang kelello? Ha khoebo e fella ka PIFFLE ho tefello ya

sehlahisoa ho 995 sebakeng sa kelello Sek 1000 e le ho pholosa nako e ngata ka hona joale metsotsoana e le oerhärt bohlokoa. Palo e kholoanyane nka nako e telele ho lefa ka chelete ke nete hore e le taba ea 'nete hore e le likoloto tse ngata ho ho baloa. Ho molemo ha u sebetsane le ke ke ua ba tse nyenyane.

Sena "lahlehileng metsotsoana" ke ha ho pelaelo hore ho khang ho fetisisa khoho kontantlöshet Ke ne ke teana nakong mosebetsi ka buka eo. Ena e latetse haufi-ufi ke polelo ena e etsoa ke lisente tse tsheletseng ka lekholo lahlehileng ka lebaka la ho skimming ka ATMs. Na ho na le leha e le efe ho feta kamoo ke boggles kamoo mpe khang kontantlösheten na? Haeba motho a nka chelete ka tsela ATM letsatsi le letsatsi ea selemo e le ho lahleheloa ke mogopolofela tsa Sek 22 ka lebaka la ho skimming. Ho tloha ka tlhokomelo kontantlösheten haholo ka dipeni, ke ka lebaka nepahetseng haholoanyane 21,90. Oh kamoo ho leng bohlokoa ho ke ke ho "phala ke k'hoaere" le "Ea bobeli bohlokwa Moment".

E-re ke ho fapana u bolella ka nako eo e hlileng e leng sa bohlokoa. Ho ea ka Stockholm restaurateur Bengt Sörås nka e ho indasteri hae 35- 40 metsotsoana e ho lefa ka karete ea ka tefello chelete nka metsotsoana e leshome. Ho na le ha ho le jwalo le phapang e khōlō. The queues tla latela ho eena e be makholo a 'maloa limithara tse haeba mong le e mong o ne a tla lefa ka karete. Phapohelo a Baeti a mangata le joaloka metseng e kholo amohela chelete feela.

De tidigare nämnda 22 (förlåt 21,90) kronorna ska jämföras med de genomsnittliga 8000 i ren vinst som bankerna skinnar oss på varje år per person eller de enorma summor de tjänar på kontokorten. Vad jag önskar att man kunde vrida tillbaka tiden så att vi fortfarande fick lönekuvert med kontanter i handen. Då skulle jag inte ens ha ett bankkonto utan ha allt "i madrassen". I detta nostalgiska önskescenario borde företagen göra likandant. Bara ha pengar i sitt eget kassaskåp. Kanske gömma pengarna under badkaret hos föräldrarna som Bert Karlsson gjorde för länge sedan. Resultatet av detta vore att det inte skulle finnas några banker.

Vilken underbar och befriande tanke. Efter denna psykologiskt undergörande utvikning går vi nu tillbaka till ämnet.

U bolelang ke hore bobeli boletsoeng ka holimo? Potlakela ho theosa le cashiers ka ho feletseng? A re ke lere la ka le dibadisi sebetsa ka lebelo le letona le se ke ua potlakela ho isa lefung. Khaotsa ho bua ka metsotsoana e. The tshisinyo ho beha litheko junifomo ho fanwang ditefello tse chelete ke e bonolo e le Revolutionary. lebese A ka be a chelete meqhaka leshome evenly 'me a sa 9,90. A para ea headphone tla chelete 300 evenly 'me a sa 295. The bozangi litomba ke hantle hore ba bang ba wretches khoebong shoela'ng tsa makala ha phetoho eo e khōlō e ka' na haholo sebete. Tšepa molumo makatsa ne ho hlakile ka temana eo. Mohlomong ha ditefello tse chelete otla cashless metsotsoana 'maloa feela ka lebaka leo.

Ntho e 'ngoe hangata u se ke ua hlokomela ke hore khoebo e na le tlangoa ke molao ho hlahloba lintho tse' maloa mabapi le ho tsoaneleha le matla ka theko ka karete ea ho reka ka mokitlane. karete ea shebahala ho hlahloba bakeng hologram 'me logo logo logo logo. Moreki o saena le nako tshebetso ya karete ya ho hlahloba. Ea etsang ka ikwetlisetse laola tsee? Ho phaella moo, boitsebiso leha e le hlahloba. Chelete mohla hloka boitsebiso le ba hoo e ka bang ho le thata ho theha.

Ha checkings molao hlokahala lateloa o hlokolosi karete mokitlane theko disappears moo bobeli e le halima le nkeloa sebaka ke metsotsoana e seng mekae ea ho lahleheloa ke boikarabello likarete mosing. Molao hangata e hloka lintho tse ka ikwetlisetse sa lateloa. Empa feela ka lebaka la keketseho e nyenyane laola tla etsa reka karete ea ho reka ka mokitlane e ne e le butle haholo ho feta reka chelete.

Ka mor'a moo, ho thoe ka pampiri eo chelete sebelisoa ka isa tekanyong e phahameng. Ka mongolo taut ka menyako le nako tšehetsoa ke kerafo thuto ea lipalo "o ne" hore ho le joalo. E tsoela ea bohōleng ba ho bolela hore litšenyehelo ikemiselitse ka ho feletseng ka nako eo ho nka ho lefa. dipalelo li ka thata huleloa ho ea moeling ka phahametseng tlhaho kapa quasi-bolumeli. Motho a ke ke kharuma lekane ka indasteri e tshireletso proven hore ditefello tse kontane ke maleewana. Empa a re luleng hore papali kelello re letona Riksbank e. Hore ke theko e tlaase ho lefa ka karete ea ho reka ka mokitlane ka holimo ho boleng itseng.

Vad får konsumenterna för behållning av det? Tror man att restaurangerna skulle ändra sina menyer för en struntsumma? Skulle matvaruaffärerna ändra sina priser det minsta? Inte ens Riksbanken tror väl på något så löjeväckande. Verkligheten visar i stället ofta att åtgärder där mer pengar är inblandade inte ger någon nämnvärd effekt eller kanske ingen effekt alls. Momssänkningar till exempel. Företagen säger tack tack och sedan märker kunderna ingen nämnvärd skillnad. Ska man alltså sälja sin framtida frihet genom att använda kontokort för att spara en eller två kronor om dagen som i praktiken är ekonomisk inbillning?

I slutet på denna andra uppsats visar Riksbanken verkligen sitt diktatoriska nylle. Här föreslås att "införa en avgift på ett betalsätt som en rabatt på ett annat betalsätt". Som man kan förstå av sammanhanget betyder detta i praktiken att avgiftsbelägga kontantbetalningar och subventionera kontantlösa alternativ med de ekonomiska resurser man fått in på det första. Bara att före-slå detta är ett sätt att styra kontantanvändningen vilket man påstår att man inte ska göra. Om Riksbanken vore lika neutral som den påstår sig vara skulle man helt hålla sig borta från debatten om att använda kontanter eller kontokort.

E boetse e proposes "litla poteletseng boitšoaro" (ita. Nudging) boikarabello likarete mohau. Sena ke ha ho letho le empa brainwashing bo hloekileng. Lokela ho joalo ho hang ho e sisintsweng ka demokrasi ho thoeng? Lokela Swedes brainwashed ka mofuta o itseng oa "karete fihla kampong mokitlane" joaloka seo se etsahala ka tsela e akaretsang ho puso ea dictatorships? baahi Sweden ba ne ba ipolela le tokelo ya ho laola tjhelete ya chelete sechabeng ke ha e le hantle ha ho letho le ho feta ho re ho bona ka bobona ka brainwashed ke Riksbank.

Ena, 'Musisi oa ka ea ratehang o na boikhethelo kapa qeto a ho etsa. Banka National prides ka boeona e ka lona "weather forecasts nepahetse." Ha baa lokela ho esita le bitsoa weather forecasts hobane tsohle e thehiloeng Riksbank le ilk lona cashless ka lere la tšepe laola ntshetsopele ya tataiso cashless. Ho na thuso ho etsa "weather forecasts" fihlellwa ka mellwane ho hoholo ha baahi. lipampiri tsena tse peli e ne e le lehlokoa ho qetela. Ke-mogolo phatlalatsa semmuso Seswedishe demokrasi ka hore bafu. mohatelli ea Riksbank e lokela ho ba baahi ba ho hlakile hore tsebe sebakeng sa bona.

Riksbankschefen Stefan Ingves kom nummer två på magasinet Fokus lista över de hundra mäktigaste personerna i Sverige. Vad gäller makt är det en ganska realistisk placering av riksbankschefen. Frågan man i stället bör fråga sig är vem som egentligen har mest makt. Är det statsministern eller riksbankschefen? Men om vi i Sverige protesterar riktigt kraftfullt mot kontantlöshet och mot Riksbankens agerande kanske man känner sig tvingad att i alla fall tillfälligt tillsätta en riksbankschef som till skillnad mot Ingves drivs av förnuft och neutralitet.


Publicerades måndag, 14 oktober 2019 19:09:04 +0200 i kategorin och i ämnena:


1 kommentarer


x
Niklas
tisdag, 15 oktober 2019 00:01

Mycket bra skrivet Holger Nilsson det är mycket som är underligt när det gäller kontant hanteringen tiden visar klart och tydligt vart vi är på väg och att vi snart är framme.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 21 november 2019 13:16
Herre. Skydda mig från att gå på grund. Skydda mig mot blindskär i mitt liv.

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



Stöd Apg29:

Kontakt:

MediaCreeper Creeper

↑ Upp