Apg29.nu

Till Jesus har du kommit och fått liv

Apg29.Nu — Wed, 20 May 2026 06:00:03 +0200

Till honom har ni kommit såsom till en levande sten, som visserligen är förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud. Också ni, såsom levande stenar, är uppbyggda till ett andligt hus, ett heligt prästerskap för att frambära andliga offer som är välbehagliga för Gud genom Jesus Kristus. (1 Petr. 2:4–5)

Petrus säger att de har kommit till Jesus, som är den levande stenen. Och när de kom till honom blev de själva levande stenar.

Bilden är tydlig: När du kommer till Jesus får du liv. Du blir frälst.

Jesus är inte död och livlös som världens avgudar. Han lever. Därför ger han också liv till människor som kommer till honom. Det handlar inte bara om att bli religiös eller försöka förbättra sig själv – det handlar om att få nytt liv från Gud.

Jesus: Kom till mig och drick

Apg29.Nu — Tue, 19 May 2026 00:00:04 +0200

Jesus säger i ett berömt textavsnitt i Johannesevangeliet, ja, han inte bra säger – han ropar:

Men på den sista dagen i högtiden, som också var den största, stod Jesus och ropade, och sa: Om någon törstar, så kom till mig och drick. (Joh. 7:37)

Det här är ett av de starkaste ögonblicken i Bibeln. För att förstå orden behöver man först förstå situationen Jesus befann sig i.

Det var lövhyddohögtiden i Jerusalem – en stor glädjehögtid då judarna mindes hur Gud försörjde Israels folk i öknen efter uttåget ur Egypten. Under högtiden fanns en särskild ceremoni där prästerna hämtade vatten från dammen Siloam och bar det till templet medan folket sjöng och jublade. Vattnet symboliserade både Guds försörjning i öknen och hoppet om framtida andlig välsignelse.

Och just på den sista och största dagen reser sig Jesus mitt bland allt detta och ropar:

”Om någon törstar, så kom till mig och drick.”

Det är ett enormt anspråk. Jesus pekar inte längre på templet, ceremonierna eller religionen som människans källa till liv. Han pekar på sig själv.

Törsten handlar här inte främst om fysisk törst, utan om människans inre längtan – tomheten, sökandet, skulden, hungern efter mening, frid och gemenskap med Gud. Människan försöker ofta släcka den törsten med prestation, pengar, relationer, nöjen eller religion, men törsten kommer tillbaka igen.

Jesus säger att den verkliga tillfredsställelsen finns hos honom.

I nästa vers förklarar han vidare:

Den som tror på mig, såsom Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram. (Joh 7:38)

Och Johannes förklarar att Jesus talade om den Helige Ande. Det levande vattnet är alltså det liv Gud ger genom sin Ande – ett nytt inre liv som inte bara fyller människan själv utan också börjar flöda vidare till andra.

Det är också intressant att Jesus ”ropade”. Han säger det inte tyst eller försiktigt. Det är som ett offentligt nödrop till alla människor omkring honom:

”Ni söker livet överallt – men kom till mig.”

Det finns också en stark koppling till Gamla testamentet där Gud flera gånger beskrivs som källan till levande vatten. När Jesus säger detta placerar han sig själv i Guds roll. Han gör anspråk på att vara den som ensam kan ge verkligt liv.

Men hur ska du få detta liv? Du ska komma till Jesus!

Cafékväll & allsång – Sockenstugan Torpa

Apg29.Nu — Mon, 18 May 2026 11:00:02 +0200

Nenne Lindberg – Ted Sandstedt – Lars-Uno "Bolmsö" Åkesson

CAFÉKVÄLL & ALLSÅNG

SOCKENSTUGAN TORPA

FRED 22 MAJ KL 19.OO

"EN KVÄLL DU SENT SKA GLÖMMA"

MUSIKER!

Christer Å – Ukulele

Stefan L – Elgitarr

Benny J – Steel

Jörgen F – Piano

Arr: Sv Kyrkan/Nenne Lindberg

Kom till Jesus

Apg29.Nu — Mon, 18 May 2026 03:00:02 +0200

Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, och jag ska ge er vila. (Matt 11:28)

Den här versen har jag hört läsas många gånger i olika möten. Ofta tänker man då på vanlig trötthet efter ett långt arbetspass, men det är egentligen inte det som Jesus talar om här.

Det handlar om hur fariseerna och de skriftlärda lade tunga religiösa bördor på människorna – krav och regler som ingen klarade av att uppfylla fullt ut.

Hur mycket de än kämpade kunde de bara konstatera:

”Jag räcker inte till. Jag måste göra mer. Gud är bara nöjd om jag lyckas hålla alla regler.”

Men ingen människa klarar av att bära en sådan börda. Till slut blir man bara trött, uppgiven och tyngd.

Därför säger Jesus egentligen: ”Kom till mig istället.” Han erbjuder inte fler regler – han erbjuder sig själv. Det är också därför nästa verser är så viktiga:

Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat, och ni ska finna ro för era själar. För mitt ok är milt, och min börda är lätt. (Matt 11:29–30)

Det finns en gammal legend – som inte står i Bibeln – om att Jesus snickrade perfekt anpassade ok i Josefs snickeriverkstad. Oken var välgjorda, balanserade och lätta att bära.

Oavsett om berättelsen är sann eller inte förstod människorna bilden Jesus använde. Han uppmanar oss att komma till honom istället. Han lägger inte tunga bördor på människor – han lyfter av dem.

Jag hörde att en evangelist frågade en man en gång: "Ska du inte överlämna dig åt Gud?" Varav mannen svarade: "Gud?! Jag har väl nog med problem ändå!"

Ack vad han hade missförstått. Jesu ok är milt och hans börda är lätt.

Unga kristna från Tyskland delar ut Biblar i Sverige

Apg29.Nu — Sun, 17 May 2026 17:00:02 +0200

Bild: Världen idag.

Världen idag skriver om tyska kristna ungdomar som reser till Sverige för att hjälpa Brevlådemissionen att dela ut biblar.

Fyra ungdomar från Lemgo berättar om sina upplevelser från olika svenska städer där de delat ut Guds ord. De beskriver tiden som fylld av gemenskap, äventyr och bönesvar.

Flera gånger upplevde de att Gud hjälpte dem att komma in i låsta trapphus för att kunna dela ut biblar. En ung person berättar att han vid ett tillfälle inte kunde koden till en port, men slog en kod och dörren öppnades.

Samtidigt mötte de också motstånd från människor som blev arga och bad dem lämna platsen.

Ungdomarna tror att bibelutdelningen påverkar människor även om alla inte läser direkt. En av dem berättar om en kvinna som blev frälst och senare döpt efter att ha fått en bibel.

Brevlådemissionens ledare säger att arbetet inte hade varit möjligt utan de tyska ungdomarnas hjälp. Ungdomarna skulle gärna vilja se liknande bibelutdelningar även i Tyskland.

Skolan ringde polisen efter att kristna har delat ut biblar

Apg29.Nu — Sun, 17 May 2026 13:00:03 +0200

Bild: Samnytt.

Kristna från organisationen Goda Nyheter delade ut biblar utanför en skolans område på Orust. Flera elever ska själva ha kommit fram för att ta emot biblar.

Skolpersonalen ringde då polisen eftersom de menade att situationen upplevdes som obehaglig och att bibelutdelarna stod nära skolans entré trots tillsägelser.

När polisen kom till platsen valde gruppen först att lämna frivilligt, men enligt polisen avvisades två personer från området.

Enligt Goda Nyheter ska polisen senare ha försäkrat att man inte kommer att genomföra några liknande ingripanden igen.

Fakta: Goda Nyheter är före detta Gideoniterna.

Ebba Busch har tatuerat sig med ett bibelord

Apg29.Nu — Fri, 15 May 2026 03:00:03 +0200

En annan handled.

Ebba Busch har tatuerat sitt favoritbibelord på höger handled: ”Mark 8:36”.

Det är ett ord av Jesus Kristus och lyder så här:

”För vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ?” (Mark 8:36)

Det är inte dåligt. Ett bibelord får uppmärksamhet både i tidningen Dagen och i Expressen. Sen också i Aftonbladet.

Versen betyder bland annat att en människa som har allt utom Gud egentligen har förlorat allt. Men den som har Jesus Kristus, även om hon saknar mycket i världen, har funnit den största skatten.

Uppryckt till Gud och hans tron

Apg29.Nu — Thu, 14 May 2026 15:00:03 +0200

Ibland finns de största sanningarna gömda i små formuleringar som man lätt läser förbi. En sådan formulering finns i Uppenbarelseboken 12:5.

”Och hon födde en son, en pojke, som ska regera över alla folk med järnspira. Och hennes barn blev uppryckt till Gud och hans tron.” (Uppenbarelseboken 12:5)

Vid första anblick kan versen verka enkel. Kvinnan föder barnet, draken hotar barnet och barnet rycks upp till Gud. Men Johannes skriver något mycket djupare än bara att Jesus for tillbaka till himlen. Han skriver:

”…till Gud och hans tron.”

Det är som om den Helige Ande vill att vi ska stanna upp just där.

Inte bara till Gud. Inte bara till himlen. Utan till tronen.

Ett barn som ska regera

Johannes beskriver barnet som den som ”ska regera över alla folk med järnspira”. Det är en direkt hänvisning till Psalms 2, den mäktiga messianska psalmen där Gud talar om sin Smorde:

”Du ska krossa dem med järnspira.”

Barnet är alltså tydligt Jesus Kristus. Men det fascinerande är hur Johannes sammanfattar hela Jesu verk i bara några få ord. Han nämner födelsen, kampen mot draken och sedan direkt upphöjelsen till Guds tron.

Mellan dessa rader ryms hela evangeliet: Jesu liv, hans lidande, korset, uppståndelsen, himmelsfärden och hans tronbestigning.

Det är som ett blixtnedslag av frälsningshistorien.

Draken kunde inte stoppa honom

I kapitlet står draken redo att sluka barnet så snart det föds. Satan försöker från början förgöra Messias. Man tänker på:

Herodes barnamord, frestelserna i öknen, hatet från religiösa ledare, korset, och mörkrets makter som trodde att de hade segrat.

Men Johannes visar något oerhört viktigt: draken misslyckas totalt. Barnet rycks upp till Gud och hans tron.

Vilken bild av seger! Satan kan rasa, mörkret kan attackera och världen kan göra motstånd — men Jesus hamnar där han alltid varit bestämd att sitta: på tronen.

Tronen är centrum i Uppenbarelseboken

När man läser Uppenbarelseboken märker man snabbt att tronen är central. Nästan allt kretsar kring den.

Gud sitter på tronen. Lammet står inför tronen.De äldste tillber inför tronen. Domen utgår från tronen. Lovsången fyller tronen. Segern kommer från tronen.

Tronen symboliserar kungamakt, auktoritet, herravälde, och evigt styre.

Så när Johannes skriver att barnet rycktes upp till ”Gud och hans tron”, talar han inte bara om plats — utan om position.

Jesus upphöjdes till den högsta makten. Det påminner om orden i Hebreebrevet 1:3:

”Sedan han fullgjort en rening från synderna, satte han sig på Majestätets högra sida i höjden.”

Och om Filippibrevet 2 där Gud ger honom namnet över alla namn. Korset var inte slutet. Tronen väntade.

Ett barn – och en kung

Det finns något mäktigt i kontrasten i versen.

Johannes säger först att hon födde ”ett barn”. Ett hjälplöst spädbarn. Ett litet barn som världen såg ner på. Född i enkelhet. Lagd i en krubba.

Men nästa mening placerar samma barn på Guds tron.

Det lilla barnet är universums kung.

Det är evangeliets paradox: svaghet som besegrar makt, ödmjukhet som krossar stolthet, Lammet som regerar.

Tronen betyder att allt är under kontroll

För de första kristna som läste Uppenbarelseboken var detta livsviktigt. De levde under förföljelse, hot och lidande. Rom verkade regera världen. Ondskan verkade stark.

Men Johannes får se verkligheten bakom verkligheten. Jesus sitter på tronen. Inte Caesar. Inte draken. Inte världen.

Och samma budskap gäller idag. När världen känns kaotisk, när ondskan verkar vinna och när troende känner sig små och pressade, pekar Uppenbarelseboken fortfarande mot tronen.

Barnet är inte längre i fara. Lammet regerar redan.

Uppryckt till Gud och hans tron

Den lilla formuleringen som man lätt kan missa visar alltså något enormt: Jesus räddades inte bara undan draken. Han upphöjdes till universums tron.

Det är slutet på Satans försök att stoppa Messias. Det är början på Kristi eviga regering.

Och en dag ska den som nu sitter på tronen återvända som kungarnas Kung och herrarnas Herre.

Ny rapport: Systematiskt sexuellt våld under attacken den 7 oktober

Apg29.Nu — Thu, 14 May 2026 12:00:04 +0200

En ny rapport från en oberoende israelisk civilkommission slår fast att Hamas och allierade grupper använde grovt sexuellt våld som ett systematiskt vapen under attacken mot Israel den 7 oktober 2023.

I hem, på vägar, i skyddsrum, vid musikfestivalen Nova, på militärbaser och under fångenskapen i Gaza utsattes människor för sexuellt våld av Hamas och dess samarbetspartners. Enligt rapporten användes övergreppen som en utbredd och organiserad taktik.

Kommissionen betonar att det inte handlar om isolerade händelser. Övergreppen följde återkommande och samordnade mönster på flera olika platser och under olika faser av attacken – vid bortföranden, transporter och under långvarig fångenskap.

Utredningen bygger på omfattande bildmaterial, dokumentation och vittnesmål. Rapporten beskriver allvarliga övergrepp, däribland våldtäkter, sexuell tortyr och stympning. I flera fall ska övergreppen ha filmats och spridits på sociala medier.

Civilkommissionen drar slutsatsen att handlingarna kan klassas som folkmordshandlingar, krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Nu riktas krav till Internationella brottmålsdomstolen om att utreda och lagföra både de direkta förövarna och de personer som misstänks ha planerat och beordrat övergreppen.

Läs hela rapporten här!

Be för Israel och Mellanöstern. Människor behöver Jesus!

De troendes himmelsfärd

Apg29.Nu — Thu, 14 May 2026 09:00:05 +0200

Det finns en fascinerande koppling mellan Jesu himmelsfärd och den framtida händelsen som kallas "uppryckandet" eller "upptagandet" av de troende.

Uppryckandet är en händelse som ska ske i den sista tiden, då de troende i Kristus kommer att "ryckas upp" eller "hämtas" till Gud i himlen.

Jesu himmelsfärd fungerar då alltså som ett förebud eller en föregångare till det framtida uppryckandet av de troende. Jesus gick före och öppnade vägen för sina efterföljare för att bli förenade med Gud i himlen.

1 Tessalonikerbrevet 4:16-17 är en bibelvers som ofta används i samband med uppryckandet. Den säger:

"Ty när befallningen ljuder, när ärkeängeln ropar och Guds basun ljuder, då skall Herren själv stiga ner från himlen. Först skall de som dött i tron på Kristus uppstå, och därefter skall vi som ännu lever och är kvar ryckas upp bland molnen i skyn, för att möta Herren. Och så skall vi för alltid vara hos Herren."

Du kanske inte har tänkt på det innan men med tanke på detta så är Jesu himmelsfärd en föregångare till det kommande uppryckandet, där de troende kommer att möta Jesus i luften och förenas med honom för alltid.

Det står på ett annat ställe i Bibeln att Jesus blev uppryckt till Guds tron (Upp. 12:5). På samma sätt kommer vi bli uppryckta till himlen. Hade inte Jesus tagits upp till himlen så hade det inte blivit något uppryckande för oss. Jesus har banat vägen för vårt uppryckande, eller om du så vill: himmelsfärd.

Gamla testamentet profeterar om Jesu himmelsfärd

Apg29.Nu — Thu, 14 May 2026 06:00:03 +0200

Klicka på bilden för större bild.

Himmelsfärden var ingen oväntad avslutning på Jesu liv på jorden. Redan i Gamla testamentets skrifter hade profeter profeterat om Messias som inte bara skulle lida och dö – utan också upphöjas, regera och inta sin plats i himlen.

En av de starkaste profetiorna finns i Davids ord i Psalm 110:

Psalm 110:1 HERREN sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, tills jag lagt dina fiender som en pall under dina fötter.

David ser här in i en himmelsk verklighet. Han hör Gud Fadern tala till Messias och kalla honom att sätta sig på den högsta platsen – vid Guds högra sida.

Detta är inte språk om en vanlig kung. Att sitta vid Guds högra sida betyder ära, makt och fullbordad seger.

Jesus citerade själv denna psalm för att visa att Messias var större än David (Matteusevangeliet 22), och efter himmelsfärden predikade apostlarna att detta ord nu hade uppfyllts.

På pingstdagen predikar Petrus för folket i Jerusalem efter att den Helige Ande har utgjutits (Apostlagärningarna 2:34). Han förklarar att Jesus har uppstått, blivit upphöjd till himlen och nu regerar vid Guds högra sida. För att bevisa detta citerar han Psalm 110.

Petrus stora poäng är att Jesu himmelsfärd och upphöjelse bevisar att han verkligen är Herren som David såg i Psalm 110. Den korsfäste Jesus sitter nu på himlens tron.

Människosonen tar emot sitt eviga herravälde

Men Gamla testamentet beskriver inte bara Messias som sittande på tronen. Profeten Daniel fick också se själva upphöjelsen i en syn:

Daniel 7:13-14 Jag såg i de nattliga synerna, och se, en som liknade Människosonen kom med himlens skyar, och kom till den Gamle av dagar och fördes fram inför honom, och åt honom gavs herravälde och ära och ett rike, så att alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans herravälde är ett evigt herravälde, som inte ska ta slut, och hans rike är det som inte ska förstöras.

Många tänker direkt på Jesu återkomst när de läser dessa ord, men scenen handlar egentligen om hur Människosonen kommer inför den Gamle av dagar i himlen för att ta emot sitt eviga herravälde.

Detta säger Jesus också när han står anklagad inför översteprästerna:

Men jag säger er: Härefter ska ni se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens skyar (Matt. 26:64).

De kunde inte missförstå vad Jesus menade. Därefter dömde de honom till döden.

Den segrande Konungen

Efter sitt lidande och sin uppståndelse går Jesus in i den himmelska härligheten och får all makt i himlen och på jorden.

Det är som om hela himlen öppnar sig för den segrande Konungen. Den tanken hörs också i Psalm 24:

Psalm 24:7-10 Höj era huvuden, ni portar, höj er, ni eviga dörrar, så att härlighetens Konung kan tåga in! Vem är denne härlighetens Konung? Det är HERREN, stark och mäktig, HERREN, mäktig i strid. Höj era huvuden, ni portar, höj er, ni eviga dörrar, så att härlighetens Konung kan tåga in! Vem är denne härlighetens Konung? Det är HERREN Sebaot. Han är härlighetens konung. Sela.

Denna psalm har genom århundradena lästs som en poetisk bild av Kristi himmelsfärd.

Den korsfäste och uppståndne Frälsaren återvänder till himlens portar som segerherre. Änglarna frågar: ”Vem är denne härlighetens Konung?” Och svaret ljuder: ”HERREN, stark och väldig.”

Han som kom i ödmjukhet rider nu inte längre in i Jerusalem på en åsna – han träder in i himlens tronrum som universums Konung.

Jesaja såg Jesu upphöjelse

Även Jesaja såg detta mönster: först lidande, sedan upphöjelse. Precis innan kapitlet om den lidande tjänaren säger Herren:

Jesaja 52:13 Se, min tjänare ska handla vist, han ska bli upphöjd och prisad och bli mycket upphöjd.

Orden är anmärkningsvärda. Den tjänare som snart ska beskrivas som sargad, föraktad och genomborrad ska också bli ”mycket hög”. Korset var inte slutet på berättelsen. Vägen ner i lidande blev vägen upp till härlighet.

Jesaja 52 hör ihop med 53. Det är en mycket stark profetia som i detalj beskriver Jesu korsfästelse, men också hans upphöjelse. Ibland läser vi lite för snabbt i Bibeln och missar oerhörda dramatiska detaljer och sanningar. Jesaja 52–53 talar också om Jesu upphöjelse – Jesu himmelsfärd!

Finns i hela Gamla testamentet

Detta tema återkommer genom hela Gamla testamentet. Den förkastade stenen blir hörnstenen. Davids son får en evig tron. Kungen stiger upp under jubel och basuners ljud.

Allt pekar fram mot Jesus Kristus. När lärjungarna stod på Olivberget och såg Jesus lyftas upp inför deras ögon var det därför inte bara ett avsked. Det var en tronbestigning.

Himlen tog emot sin Kung. Den korsfäste Lammet satte sig på tronen. Och från den dagen regerar Jesus vid Faderns högra sida tills den dag då alla fiender läggs under hans fötter.

Jesu himmelsfärd är därför inte bara slutet på evangeliernas berättelse – den är början på Kristi himmelska regering. Han är inte frånvarande. Han är upphöjd. Han är inte besegrad. Han regerar.

Hur ska vi förstå Jakobsbrevet?

Apg29.Nu — Wed, 13 May 2026 00:00:05 +0200

Klicka på bilden för större bild.

“Så är också tron, om den inte har gärningar, död i sig själv.” (Jak 2:17)

Den här versen lyfts ofta fram som ett argument mot att vi blir frälsta av nåd genom tro allena. Vissa menar att den visar att gärningar också måste läggas till för att frälsningen ska bli verklig.

Men när vi läser hela sammanhanget ser vi något djupare.

På ena sidan hör vi Paulus ord i Efesierbrevet: människan blir frälst av nåd, genom tro – inte av gärningar. På den andra sidan möter vi Jakobs allvarliga röst i Jakobsbrevet, där han säger att tron utan gärningar är död.

Det kan låta som två olika budskap. Men när man stannar upp och lyssnar noggrant märker man att de inte talar emot varandra – de talar till två olika hjärtan.

Paulus står inför människor som försöker nå Gud genom sina prestationer. De räknar sina gärningar, väger sina liv och hoppas att det ska räcka. Till dem säger han: frälsningen är inte något du bygger. Den är en gåva du tar emot. Den föds inte ur din ansträngning, utan ur Guds nåd.

Men någonstans i den tidiga församlingen finns det också människor som säger: “Jag tror.” Ändå förblir deras liv oförändrat. Tron har blivit ord utan liv, bekännelse utan efterföljelse. Det är där Jakob träder fram.

Hans ord skär igenom all ytlighet: en tro som inte syns, en tro som inte rör vid livet, är inte levande – den är död.

River ner gärningar och tom bekännelse

Så medan Paulus river ner människans falska trygghet i sina egna gärningar, river Jakob ner den falska tryggheten i en tom bekännelse. De möts i en djupare sanning.

Tron är början. Den är som ett frö som planteras i hjärtat. Ingen människa kan skapa det fröet själv – det ges av Gud. Men ett frö som verkligen lever kan inte förbli dolt för alltid. Med tiden bryter det igenom jorden. Det växer. Det bär frukt.

Om inget någonsin växer fram måste man ställa den ärliga frågan: fanns det liv där från början?

Därför är gärningarna inte vägen till frälsning – men de är spåren av den. De är inte roten, utan frukten. De är inte orsaken, utan beviset. Och här blir allt klart:

Människan blir inte frälst för att hon gör det goda. Men när hon verkligen har mött nåden, när hennes hjärta har blivit förvandlat, då börjar något nytt att röra sig inom henne. Hon älskar där hon tidigare var kall. Hon ger där hon tidigare höll tillbaka. Hon vittnar om Jesus Kristus, inte för att vinna sin frälsning, utan för att hon redan har funnit den.

Det är samma nåd som frälser – som också förvandlar.

Guds vilja

Och så finns det ännu ett bibelord som ofta tas upp i samma sammanhang:

“Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min Faders vilja.” (Matt 7:21)

Många använder detta för att säga: det räcker inte att bekänna Jesus. Och det är sant – men frågan är: vad är Faderns vilja?

Jesus Kristus ger själv svaret:

“Detta är hans vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom ska ha evigt liv…” (Joh 6:40)

Guds vilja är att vi tror på Sonen.

Det är där allt börjar. Det är där frälsningen tar sin början. Och när den tron är verklig, då förblir den inte ensam – den bär frukt.

Bibeln är tydlig: när vi tror på Jesus blir vi frälsta av Guds nåd.

Hela Bibeln finns nu översatt till 795 språk

Apg29.Nu — Tue, 12 May 2026 15:00:03 +0200

Bild: Dagen.

Det finns idag ungefär 8,2 miljarder människor på jorden. Enligt United Bible Societies hade 7,6 miljarder människor vid början av 2026 tillgång till hela eller delar av Bibeln på sitt eget språk.

Hela Bibeln finns nu översatt till 795 språk, medan Nya testamentet finns på 1 815 språk och delar av Bibeln på ytterligare 1 511 språk.

Omkring 3 272 språk saknar fortfarande all form av bibelöversättning, vilket innebär att cirka 123 miljoner människor ännu inte har någon bibeltext alls på sitt eget språk.

Totalt finns nu:

Hela Bibeln på 795 språk
Nya testamentet på 1 815 språk
Delar av Bibeln på ytterligare 1 511 språk

Det betyder att Bibeln finns helt eller delvis översatt till 4 121 av världens 7 393 språk.

Ingen ska berömma sig

Apg29.Nu — Tue, 12 May 2026 00:00:05 +0200

Klicka på bilden för större bild.

Vi läser i Efesierbrevet:

“Inte av gärningar, för att ingen ska berömma sig.” (Ef 2:9)

Det är som om Paulus stannar upp och sätter ner foten. Här går gränsen.

Frälsningen är inte något som växer fram ur människans egna ansträngningar, inte något som byggs steg för steg genom prestationer.

Han ser hur lätt hjärtat annars skulle börja viska: “Jag lyckades. Jag var bättre. Jag nådde fram.”

Men den vägen stänger han helt. För om frälsningen kunde vinnas, skulle den också kunna skrytas över.

Och där stoltheten får fäste, förloras nådens hjärta.Men Paulus lämnar oss inte i ett tomrum. Han för oss vidare:

“Ty vi är hans verk, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett för att vi ska vandra i dem.” (Ef 2:10)

Och plötsligt förändras perspektivet. Istället för att människan står i centrum och försöker forma sitt eget liv inför Gud, är det nu Gud som träder fram som skaparen.

Guds mästerverk

Apg29.Nu — Mon, 11 May 2026 00:00:05 +0200

Klicka på bilden för större bild.

Det är inte vi som formar frälsningen – det är Gud som formar oss. “Vi är hans verk.”

Inte något hastigt sammansatt, inte något ofullständigt – utan något som bär hans avtryck. Verk går också översättas med mästerverk.

Och detta verk är “skapat i Jesus Kristus”. Det handlar inte om en yttre förbättring, inte om att putsa på det gamla.

Det handlar om något nytt – en ny identitet, ett nytt liv.

Men så kommer dessa ord: till goda gärningar.Och här finner vi ordningen som Paulus vill bevara.

Gärningarna är inte vägen in i frälsningen. De är vägen som öppnar sig när frälsningen redan har fått fäste i hjärtat.

Det är därför man börjar leva annorlunda.Inte för att bli älskad av Gud – utan för att man redan är det.

Att vittna om Jesus, att älska sin nästa, att sträcka ut handen till andra – det blir inte ett krav för att nå fram, utan ett svar på något som redan har skett inom en.

Och så lägger Paulus till en sista, avgörande tanke: dessa gärningar är något som Gud själv har förberett. Det betyder att initiativet aldrig börjar hos oss.

Det börjar hos honom. Det är Gud som verkar i det fördolda. Gud som banar vägen. Gud som kallar, leder och bär.

Och vi får stiga in i det han redan har lagt fram, som en väg att vandra på.Från början till slut är det hans verk. Allt är av nåd.

Psalm 47 – Jesu himmelsfärd och upphöjelse

Apg29.Nu — Sun, 10 May 2026 17:00:04 +0200

Psalm 47 är helt fantastisk – en mycket stark profetia om Jesu Kristi himmelsfärd, skriven flera hundra år innan det skedde.

Psaltarpsalmen 47 är en av mina favoriter i Bibeln. Den skrevs troligen under kungatiden, cirka 1000–700 f.Kr., av Korahs söner.

Korahs söner var en grupp levitiska sångare och tempeltjänare som verkade från kung Davids tid och framåt.

Vers 1

”För körledaren. En psalm av Koras söner.”

Psalmen är skriven som en lovsång för Guds folk, men i ljuset av Nya testamentet blir den också en profetisk hymn om Kristus.

Koras söner sjunger om en kung som regerar över hela jorden – och i Jesu himmelsfärd ser vi denna kung träda fram i full härlighet.

Psalmen pekar längre än Israels jordiska kungar; den riktar blicken mot den uppståndne Messias.

Vers 2

”Klappa i händerna, alla folk, höj jubelrop till Gud!”

Det är inte bara Israel som kallas att jubla, utan alla folk. Jesu himmelsfärd är inte en lokal eller nationell händelse utan en kosmisk triumf.

När Jesus steg upp till himlen öppnades vägen för evangeliet till hela världen. Därför kallas alla folk att jubla över att Frälsaren regerar.

Här hörs redan missionsbefallningens ton. Han som for upp till himlen är Herre över alla nationer.

Vers 3

”För HERREN, den allra Högste är fruktad, en stor Konung är han över hela jorden.”

Efter himmelsfärden blev Jesus offentligt upphöjd som universums Konung. Han är inte bara en lärare eller profet, utan Herren över hela jorden. Det är detta Petrus förkunnar på pingstdagen: att Gud har gjort Jesus till både Herre och Messias.

Jesu upphöjelse innebär att all makt nu tillhör honom. Himlen och jorden står under hans herravälde.

Vers 4

”Han lägger folk under oss och folkslag under våra fötter.”

Detta handlar ytterst om Kristi seger. Genom korset och uppståndelsen besegrade Jesus synden, döden och mörkrets makter. När han steg upp till himlen satte sig Fadern allt under hans fötter.

Paulus använder samma språk när han beskriver Kristus som upphöjd över alla makter och välden. Jesu rike byggs inte främst genom svärd utan genom evangeliets kraft. Folk från alla nationer böjer sig för honom.

Vers 5

”Han utväljer åt oss vår arvedel, hans älskade Jakobs stolthet. Sela.”

Jesus steg inte upp till himlen för att överge sitt folk utan för att förbereda arvet åt dem. Genom honom får de troende del av Guds löften. Den himmelska arvedelen är trygg eftersom den upphöjde Kristus själv vakar över den.

”Jakobs stolthet” påminner om hur Gud älskar sitt folk. I Kristus utvidgas denna nåd till alla som tror, både judar och hedningar.

Vers 6

”Gud har farit upp under jubel, HERREN under basuners ljud.”

Detta är psalmens centrum och en stark profetisk bild av Jesu himmelsfärd.

När Jesus steg upp från Olivberget var det inte en stilla reträtt utan en kunglig triumf. Himlen tog emot segerkungen. Änglarna såg honom återvända efter att han fullbordat frälsningen.

Basunernas ljud för tankarna till kungakröning och segerfest. Kristus återvände till Fadern som den segrande Sonen. Han hade besegrat döden och öppnat vägen till Gud.

Vers 7

”Lovsjung Gud, lovsjung! Lovsjung vår Konung, lovsjung!”

Fyra gånger upprepas uppmaningen att lovsjunga. Det är som om psalmisten inte kan hålla tillbaka glädjen. Himmelsfärden leder till tillbedjan.

Den upphöjde Jesus är värdig ständig lovsång. Himlen tillber honom oavbrutet, och kyrkan på jorden förenar sig med denna sång.

Varje gång de troende prisar Kristus deltar de i himlens jubel över den upphöjde Konungen.

Vers 8

”För Gud är Konung över hela jorden, sjung en lärorik sång.”

Jesu herravälde omfattar hela världen. Därför ska lovsången vara ”lärorik” – den ska förkunna sanningen om vem han är.

Kristen tillbedjan handlar inte bara om känslor utan om att proklamera evangeliet: den korsfäste och uppståndne Jesus regerar.

Himmelsfärden betyder att världen inte längre är utan kung. Kristus sitter på tronen även när människor gör uppror mot honom.

Vers 9

”Gud är Konung över hednafolken, Gud sitter på sin heliga tron.”

Här ser vi Kristus på tronen efter himmelsfärden. Han sitter inte längre i svaghet och lidande utan i majestät och ära. Hans tron är helig, rättfärdig och evig.

Att han är Konung över hednafolken visar att evangeliet är för alla människor. Den upphöjde Jesus regerar över nationerna även innan de erkänner honom. En dag ska varje knä böjas inför honom.

Vers 10

”De främsta av folken samlas som Abrahams Guds folk. För jordens sköldar tillhör Gud. Högt är han upphöjd.”

Psalmen avslutas med en vision av folkens enhet inför Gud. Genom Jesus samlas människor från alla nationer in i Abrahams familj genom tro. Det som började vid Israels Gud når nu hela världen genom evangeliet.

”Jordens sköldar” syftar på jordens makthavare och kungar. Alla tillhör ytterst Gud och står under Kristi auktoritet. Men det sista ordet i psalmen är att Gud är ”högt upphöjd”.

Detta är himmelsfärdens budskap: Jesus Kristus är upphöjd över allt. Han som en gång bar törnekronan bär nu härlighetens krona.

Han regerar, han församlar sitt folk, och en dag ska hela världen se hans majestät.

Nåden gäller också din nästa

Apg29.Nu — Sun, 10 May 2026 00:00:03 +0200

Klicka på bilden för större bild.

Ibland glömmer vi bort hur vi själva blev frälsta, att det var av nåd, och så börjar vi lägga laggärningar på andra: ”Du måste göra det och det för att bli frälst.”

Plötsligt gäller inte längre det som gällde för oss när vi kom till tro. Vi ska inte göra det svårare för andra att komma till tro. Botemedlet mot att inte falla i detta är att hålla sig nära Jesus.

Ibland säger människor, när de inser att frälsningen är av nåd: ”Ja, man blir frälst genom tron av nåd, men sedan man är frälst måste man göra laggärningar för att bevaras i frälsningen.” Märker du hur snillrikt dessa ordförvrängningar kan vara? Plötsligt är nåden inte längre nog – utan du måste själv bidra med egen kraft.

Låt dig inte luras. Börjar man syssla med laggärningar, har man i praktiken lämnat nåden. Och då förnekar man i praktiken Jesu försoningsverk på korset. Sanningen är att du blir frälst av nåd – och du blir bevarad av nåd. Du kan inte berömma dig själv.

Den barmhärtige samariern

Jag har en välbesökt bönesida på min blogg. Ibland ber människor att Gud ska flytta på deras jobbiga grannar så att de själva ska få lugn och ro. Men då har de glömt sin nästa – att också deras grannar behöver Jesus för att bli frälsta.

Jag hörde en berättelse om en prostituerad kvinna som kom in i en kyrka och satte sig skamset längst bak. Då flyttade sig några av kyrkmedlemmarna och satte sig någon annanstans. Men det var ju för henne kyrkan finns till. Jesus kom inte för de rättfärdiga utan för syndare. De som flyttade på sig – hade de själva velat bli bemötta så, om de kommit till kyrkan sargade och nedbrutna, som får utan herde, så som Jesus beskriver människorna i Matteus 9?

En laglärd frågade Jesus: ”Vem är min nästa?” Då berättade Jesus liknelsen om den barmhärtige samariern, som är min dotters favoritberättelse. Prästen gick förbi mannen som låg halvdöd efter att ha blivit misshandlad av rövare. Leviten gjorde likadant. Men samariern stannade. Han förbarmade sig över mannen, tog hand om honom, förband hans sår och betalade för hans uppehälle på ett värdshus.

Sedan frågade Jesus den laglärde: ”Vem av dessa var den misshandlade mannens nästa?” Mannen svarade: ”Den som visade honom barmhärtighet.” Då sade Jesus: ”Gå du och gör som han.”

Vi är kallade att visa barmhärtighet mot våra medmänniskor och inte lägga lagens tunga krav på människor som ännu inte känner Jesus – krav som vi själva inte kunde bära innan vi kom till tro.

Vad hände med kvinnan i kyrkan? Jo, en annan kvinna gick fram, kramade om henne och visade henne kärlek. Det är så människor vinns för Jesus.

Jesus är Herren

Apg29.Nu — Sat, 09 May 2026 18:00:02 +0200

Tror du på Jesus? Är du frälst? Har du tagit emot Jesus? Är han din Herre och Frälsare? Om du ännu inte har tagit emot Jesus, då vill jag uppmuntra dig att göra det.

Det är bara Jesus som kan frälsa och rädda. Det finns ingen annan än Jesus. Han är Herren.

När du tror på denne underbare Herre blir du frälst. Det står i Bibeln:

”Ty om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.”

Det är ett löfte. Det är Guds eget löfte: då ska du bli frälst.

Jesus är den ende som kan frälsa. Det står också i Bibeln att var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Och vi vet att Herrens namn är Jesus. När du åkallar hans namn, när du tror på Jesus, blir du frälst. För det är Jesus som är Herren. Bibeln är övertydlig med detta.

Jag tycker mycket om ett bibelord i Gamla testamentet. Jag har ofta citerat det, för jag tycker att det är så fantastiskt. Det är från Jesaja kapitel 43 och vers 11:

”Jag, ja jag är Herren, och förutom mig finns ingen frälsare.”

Det är Jesus som är Herren, och det finns ingen annan Frälsare. Det är bara han som är Frälsaren, precis så som det står i Bibeln:

”Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Kristus, Herren.”

Det är Jesus som är Frälsaren, och det är han som är Herren.

Ängeln sade också till Josef i drömmen:

”Du ska ge honom namnet Jesus, för han ska frälsa sitt folk från deras synder.”

Det är Jesus. Han är Frälsaren, och han är Herren.

Hello stranger - Ted Sandstedt

Apg29.Nu — Sat, 09 May 2026 15:00:02 +0200

Hittade den här pärlan med Ted Sandstedt.

Lag och dom

Apg29.Nu — Sat, 09 May 2026 00:00:05 +0200

Klicka på bilden för större bild.

Det är lätt att falla i fällan att börja förkunna lag. En del gör faktiskt det – de går tillbaka till lagen i Gamla testamentet och säger: “Du måste göra det och det och det…” och samtidigt: “Du får inte göra det och det och det…”.

Men tänk på en sak: om man förkunnar lag, då leder det också till dom. För bryter man mot en enda punkt i lagen, så står man skyldig inför hela lagen. Lagen dömer människan. Därför hamnar den som förkunnar lag till slut i slutsatsen att människor måste dömas.

Då kan man börja säga saker som att Gud måste döma människor eller till och med hela nationer på grund av synd. Men här finns ett viktigt problem – det stämmer inte med Bibelns helhet. För Gud har redan dömt synden när Jesus gav sitt liv på Golgata kors.

Och här är det fantastiska: om man istället lyfter fram nåden, då leder det till frälsning. När du förkunnar att människan blir räddad genom tro på Jesus, på grund av Guds nåd – då kommer människor till frälsning. De går inte mot dom, utan mot liv.

Det finns de som kritiserar detta och säger att man inte ska tala så mycket om nåd. Ibland kallar de det för “nådeförkunnelse” på ett negativt sätt. Men vem är egentligen den största nådeförkunnaren? Det är ju Jesus själv.

När kvinnan som blivit anklagad skulle dömas, sa han:

“Jag dömer dig inte heller. Gå, och synda inte mer.”

Vi blir frälsta genom tron på Jesus, av Guds nåd – inte genom våra egna gärningar. Så den som förkunnar nåden är i gott sällskap.

Så slutsatsen är enkel: Förkunnar man lag, leder det till dom. Förkunnar man nåd, leder det till frälsning.

Och det är verkligen ett härligt budskap.