Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Salvation

Stöd Apg29 genom att swisha 20 kr till 072 203 63 74. Tack.

Adam-oge tupu ebighi eluigwe

Adam-oge tupu ebighi eluigwe.


Av Sigvard Svärd
torsdag 2 april 2020 01:16

Adam TIME TUPU ebighị ebi n'eluigwe

Ọ nwere ike ịdị ka atụba a "azụ" na Bible ma na-echere ka "dummy". The aha Adam bụ azụ a opus. Erughị ala na-ebilite mgbe "egbukpọ", na nibble ikpuru "n'okpuru elu" n'ebe a amụma ike site n'akwụkwọ Bible nke Bible akwụkwọ - tupu ọ na-abịa dị ka a Chineke "catch". Bible na-amụ n'ebe a, m nwere titulerat "Adam-oge ebighi-ebi nke eluigwe", bụ m na uche dị otú ahụ a catch.

Ọgwụgwụ nke ihe odide

M họrọ a ole na ole na-amalite ndepụta okwu maka nke a na nkà mmụta okpukpe echiche na eyi vistas, ya bụ 1 Genesis 1: 26-27a; 2: 6-8, 1 Eze 10: 23-25, Isaiah 65: 24-25 na 1 Ndị Kọrint 15:45, odide m a si ndị mmadụ Bible na 2015, na-ezo aka na usoro (ihe niile parentheses bụ m deturu.):

(1) "Chineke said'Låt anyị mee mmadụ n'onyinyo anyị, dị ka anyị. Ha ga-achị azụ nke oké osimiri na anụ ufe nke eluigwe, na ìgwè ehi, na ụwa dum ma ọ bụla na-akpụ akpụ ihe na-akpali jorden. 'N'ihi ya, Chineke kere nwoke na ya mbiet, ke oyiyi nke Chineke ka o kere ya: nwoke na nwaanyị ka o kere ha. " - "Ma igirigi si ụwa na nēdè ala. Na Chineke guzobere onye nke ájá nke ala na adaha ume ndu n'oghere imi ya. Mmadụ ahụ wee ghọọ a dị ndụ ahụ. "

(2) "Solomon di uku kari eze ọ bụla ọzọ uwa n'àkù na n'amam-ihe. Si niile mba bịa Solomon, inu amam-, nke Chineke tinyere n'obi ya. Onye ọ bụla wetara onyinye ọlaọcha na ọlaedo, uwe, ngwá agha, ísì ngwa nri, ịnyịnya na ịnyịnya ibu. Nke a mere afọ mgbe afọ. "

(3) "Ọ ga-erukwa na na tupu ha akpọkuo m ga-aza, mgbe ha na-ekwu okwu m ga-anụ. Wolves ka nzọ na nwa atụrụ, ọdụm ga-atakwa ahịhịa dị ka ehi, na ájá ga-abụ agwọ ahụ nri. Ọ dịghị ebe na n'ugwu nsọ m nile, ha ga-eme mba ọjọọ ma ọ bụ na-emerụ ka Jehova siri. "

"Ya mere, ọ na-e dere, Nwoke mbụ ahụ bụ Adam ghọrọ a ndu. Nwoke nke abụọ si n'eluigwe. "

NO haphazard

Chineke na-eme ka mba ọ bụla batara, oigenomtänkt ma ọ bụ haphazard. Behind ya ọ bụla ihe, ma ọ na nke gara aga, ugbu a ma ọ ga-eme n'ọdịnihu, zoro ezi, lezie nkwadebe na atụmatụ. Otú ahụkwa, N'ezie, mgbe ọ na-abịa onye kere. Mgbe nwoke ( Adam ) dị ka nwoke / oke kọwara Hebrew, ikpuru ya na "ike". Na mgbe nwoke ( Adam ) na-egosipụta na nwoke / nwanyi na otu asụsụ, "livgivning" na mgbada. Nwoke mbụ na-akawanye Chineke dị ka Bob-akpọ Adam na Adam, n'aka nke ya, (n'ihi na Onye Okike uche, o nwere ike chere) inye aha Eve (Heb. Chavva ) nwaanyị, nke putara "ndụ" na "ndụ."

ATỌ Edens

Men nu till något om (1) Edens lustgård, (2) kung Salomos lustgård och (3) det framtida tusenårsriket. Alla tre lustgårdarna har haft eller ska komma att ha en underbar och helgad betydelse. Å ena sidan för Fadern, Sonen och den Helige Ande, å andra sidan för mänskligheten: judafolket och hednafolket, och i detta särskilt de människor med uttalad Messias- eller Kristustro. Enligt ställd biblisk kronologi, existerade det (1) ”jordiska” Paradiset kring 4.000 år f.Kr., (2) kung Salomos lustgård (beskriven i Höga Visan), hade sin storhetstid på 900-talet f.Kr.

Vad det gäller (3) tusenårsriket, med Jesus från det himmelska nedstigen på Olivberget i Jerusalem, kan detta snart vara dags att bli upprättat: ”Och jag såg en ängel komma ner från himlen med nyckeln till avgrunden och en stor kedja i handen. Och han grep draken, den gamle ormen som är Djävulen och Satan, och band honom för tusen år.” (Upp 20:1-2)

HEBREISKANS GAN

(1) Om den första sköna paradisiska miljön, som av mycket att döma låg på jordens ”mittpunkt”, där Jerusalem en dag skulle komma att byggas, dess tempel trona – samt där Jesus skulle dö och uppstå, och i den yttersta tiden återkomma till – så står det exempelvis att läsa i 1 3:8: ”Vid kvällsbrisen hörde de”, Adam och hans brud Eva, ”Herren Gud vandra i lustgården (hebr. gan)”.

(2) Banyere Jerusalem, Eze Solomọn nke Eden, ndị ọzọ ebe a na Akwụkwọ Nsọ-amụma ka, ya mere na-ajụ ndị na-alụ ọhụrụ na HV ( "Song nke Songs" nke Solomon) 1: 7: "Gwa m, gi onye mkpụrụ obi m hụrụ n'anya, ebe dikes gị ele, ebe ị ka o zuru ike na ehihie? " Na bụ ajụjụ nke 6: 1: "My hụrụ n'anya na-arahụ rida n'ubi ya ( Gan ), na-esi ísì ụtọ ifuru ahịhịa, maka azụ ìgwè atụrụ ya." Solomon aha, nke udo Hibru na pụtara "udo", "obi ụtọ" na "ọganihu". Salem , na akụkụ nke abụọ nke aha Jerusalem na-abịa si na otu asụsụ mgbọrọgwụ - na bụ udo na nke pụtara "udo", "obi ụtọ" na "ọganihu".

(3) Banyere, na Millennium, nke-atọ Chineke-akụkọ ihe mere eme "obi ụtọ oge" n'ụwa - na etiti nke Jerusalem na ikekwe wughachiri temple - ọ bụ ngọzi ihota Aịsaịa 51: 3: "Ee, Onyenwe anyị kasiri obi Zion, ọ na-ahụ na ọmịiko na niile mkpọmkpọ ebe ya. Ọ na-eme ka ala ịkpa ya dị ka Iden ( Gan ), ya wilderness ka Jehova nke Eden ( Gan ). Ọṅụ na ọṅụ ka a ga-hụrụ nime ya, na ekele, otuto ụda. " Ọzọkwa, (62: 4): "Ị ga-adịghị ihe a ga-akpọ ikpeazụ ahịhịa hapụrụ" gị n'ala ga-adịghị ihe na-called'ödemark ', ma ị ga-called'min Kara' na gị mba ikpeazụ ahịhịa ezi hustrun ', Jehova ịhụnanya ị , gị na obodo a di ya. "

Solomon Eden, bụ ezigbo a amụma mgbe onyinyo nke Ogige Iden na a amụma nlereanya maka abịa Millennium. Na Solomon nwunye ya "Tirzah" (HV 6: 7), bụ eleghị anya n'otu aka ahụ, amụma mgbe onyinyo nke Adam na ya Eve, nakwa dị ka ihe atụ amụma nke Jesus Messiah / Christ nwunye ya - mgbe e mesịrị na mgbe ebighị ebi, na-akpọ "nwunye Nwa Atụrụ ahụ "(21: 9).

The red nke red

Hebrew Adam / "nwoke", pụtara n'ụzọ nkịtị na asụsụ nke "red" "ịdị red" ma ọ bụ "Red". Na 1 Gen 2: 6-7, anyị na-agụ Jehova Chineke guzobere onye nke a gwara ala (ụrọ) site n'ala. Earth a na-akpọ n'asụsụ Hibru adama , nke pụtara "red". Na ya gafeworo site ọzọ na-adịbeghị anya ihere geologists, na ala na Middle East region bụ "ọbara ọbara." Adam si otú kere site "red ụwa", nke mbụ bụ akọrọ, uzuzu uzuzu, na-abaghị uru na ihe efu - eleghị anya mgbe ọjọ ọdachi, ma ọ bụ na ọ bụ a Chineke domsakt, mgbe "n'ụwa bụ akara aka nke efu" (1 Genesis 1: 2).

Ọ bụrụ na ndị lụtara ndị mmadụ n'oge ikpeazụ, anyị na-agụ na 2 Pita 3: 5-7: "The kpachaara anya ileghara nke na ogologo oge gara aga e nwere eluigwe na ụwa pụta si na mmiri na site na mmiri na okwu Chineke. Site na mmiri na Okwu Chineke na-mmiri riri dịkọrọ ndụ ụwa wee n'okpuru. Ma eluigwe na ụwa ugbu a adị bụ otu okwu zọpụta ọkụ ma chebe ruo ụbọchị mgbe adịghị asọpụrụ Chineke ga-ekpe ikpe ma bibie ha. " Chineke dị ike mweghachi nke "na ogbaaghara planet" site n'okwu bụ: "Ka e ìhè!" Tinye elu ụwa ma mee ka ọ ọzọ "ọbara ọbara ụrọ" - Jehova Chineke maka ụmụ mmadụ na di na nwunye ọdịda si amara, na-aghọ siri ike aka "bụrụ ọnụ ala". Na 1 Gen 3:23, ọ na-e dere na Onye kere zilaga Adam na Iv si na Ogige Ubi nke Iden, ha ga "na-akọ na" "red akara" ala n'èzí.

"OBARA acha"

Dị ka Godfrey Buchner, ya dị ike bibelkonkordans si 1789, nke Adam , nwoke na Adama , ala / ala, pụtara red na ikpe "ọbara acha". Na nke a, e nwere ọtụtụ ihe ndị nwere ike isi kọwaa. The "ọbara ntụpọ" nwere ike ọbara pulsing na a mmadụ. E nwere ike izo aka ike, freshness na ịma mma, red cheeks, na dị ka ọ na-ekwu na Abụ Ákwá 4: 7 nke ndi-isi nke Israel tupu ha e n'agha laa Babịlọn: "... ha na-redder karịa rubies." Na HV 5:10 na-egosi ndị nwunye na nke-alụ nwanyị ọhụrụ: "My hụrụ n'anya na-acha ọcha na-acha uhie uhie, ypperst n'etiti iri puku."

Men vi har anledning att gå vidare i försök till tolkning av ”blodfärgad”, för det kan också röra sig om en profetia, en föraning, om vad som skulle komma att prägla mänskligheten. Nämligen att dess utgjutna blod (människoblod, hebr. adamdam), genom våld och bråd död, skulle färga jorden röd. Det gick ju inte längre än till Adams och Evas båda söner Kain och Abel var igång på markerna, innan den första blodsutgjutelsen skedde då Kain slog ihjäl sin yngre bror Abel.

Na ghara itinye ukwuu ohere uche na depletion nke ọbara mmadụ n'elu ụwa, na mgbakwunye ka banyere 1st na 2nd World War, egwu na-arụpụta - M na-aga a Chineke domsakt na Mkpughe 14:20: "Herrschaftskelter pịa (mmadụ Press) e zọda ná mpụga obodo (Jerusalem), na ọbara na-asọpụta site pịa ma eruwo si ịnyịnya Bridle puku nkebi pụọ (banyere 38 km). "

Ụmụ Chineke OBARA

Jizọs kpọrọ ya na ndi mmadu nke "Adam ikpeazụ" (English "ibu"), ndị ikpeazụ, site na nke nwoke ka a kere eke esịmde ya banyere - bụrụhaala na Chineke nzọpụta si mmehie site Jesus natara. Ọ bụ naanị Bible, maka mgbe ebighị ebi, na-enye mara. Gịnị na ekele na mgbanwe / "gbanwee" ka ihe ọzọ, mgbanwe site n'oge ruo mgbe ebighị ebi, bụ nke ndị na-aga ruo mgbe ebighị ebi furu efu - i nwere ike ịhụ a ndumodu nke azịza na Akwụkwọ Nsọ.

N'ihi ya, iji zọpụta "akpa Adam," niile adawo Adam , ndị ikom na ndị inyom (nwoke na nwanyi) - bụ "Adam ikpeazụ" n'ime "m si" mmehie, were ya na, na dị ka ọ na-ekwu na Ndị Kọlọsi 1 : 19-20: "Chineke kpebiri ka dum na njuputa ndụ na ya na site ya ịghọta ihe niile ya onwe ya, mgbe ahụ, o kere udo n'ime ọbara ya cross - site ya udo na ụwa na eluigwe."

The na-agụ egwú bụrụ na Victory toner 229: "The (mbụ) Adam, anyị niile bụ otu onye, ​​na Adam nye bụ nke anyị. Anyị zoro n'etiti osisi ndị Eden mgbe Jehova chọrọ anyị. Anyị gbalaga, na mgbe anyị na wee pụọ Chineke na onye ọ bụla ọzọ. Anyị onwe anyị ụzọ anyị chọrọ ịga. Naanị ịnọ naanị anyị hụrụ. "

Dị ka e dere na 1 Pita 1: 18-19: "Unu maara na ọ bụghị na-emebi ihe ndị dị otú ahụ dị ka ọlaọcha ma ọ bụ ọlaedo, ị na-ejidesi ihe efu ụzọ i ketara site n'aka nna nna gị hà (Heb. Adam / Adama ). Ọ dịghị, ọ bụ na Kraịst (Adam ikpeazụ) oké ọnụ ahịa na ọbara, na ọbara nke a atụrụ na-enweghị mmerụ ma ọ bụ ntụpọ. Ọ họpụtara tupu ntọala nke ụwa, ma ugbu a n'ọgwụgwụ oge ndị a n'ihi unu. "

"Ọ bụ ezie na ọ bụ Ọkpara, ọ mụtara nrubeisi site ihe ọ tara. Mgbe e mere ka zuru okè (ọzọ), o wee ghọọ isi iyi nke nzọpụta ebighị ebi nye ndị nile na-erubere ya (kwupụta ya). " (Ndị Hibru 5: 8-9)

Nwa nke madu,

Ya mere, mgbe Bible onyinye Jizọs dị ka "Nwa nke mmadụ" (Grik. Tu anthropu ), bụ ihe ndabere na ọ dịbeghị anya nwekwara ghọrọ anụ ahụ, ma ezi Chineke na mmadụ. Ma mgbe ahụ, a dị iche iche ụdị nke mmadụ, a "nke abụọ" onye - onye na-elu-igwe foduru na mmụọ ya: "Ọ bụ n'ụdị Chineke, ma ha gụọ ohiha Chineke dị ka akwụ ma nyere onwe ya ma were a ohu na ghọrọ nwoke dị ka. Mgbe ọ externally ghọrọ mmadụ ( 'ruo n'èzí ka a na-eme mmehie människa', Ndi Rom 8: 3), o wedara onwe ya ala wee rube isi ruo ọnwụ - ọbụna ọnwụ n'elu obe. " (Ndị Filipaị 2: 6-8) John 1:14 na e dere, sị: "Okwu ahụ ghọrọ anụ ahụ na biri n'etiti anyị, anyị kirikwara otuto ya, ebube dị ka nke na Ọkpara ya si na Nna. O juputara n'amara na eziokwu. "

Paul, chụpụrụ site na Mọ Nsọ, na-ede ke 1 Corinth 15:40, na e nwere "ụwa" (ndị mmadụ, Heb. Adama , Greek. Epigeia ) na e nwere ndị "ahụ nke eluigwe (ndị Gris. Epurania) -" eluigwe gloss bụ nke a na ụdị na ahụ nke ụwa ebube ọzọ obiọma. " Ọ na-aga n'ihu na n'amaokwu 44-45: "Ọ na-akụ ihe a na-anwụ anwụ ahu (Greek. Psychikon na choikos , ájá / Iwu), a na-akpọlite ahụ mmụọ (Greek. Pnevmatikon nke pnev / pneu " spirit "). Enwere (naanị) a nke pụrụ ịnwụ anwụ, e nwere (akpatre) a mmụọ. N'ihi ya, ọ na-e dere, Nwoke mbụ ahụ bụ Adam ghọrọ a ndụ ahụ(Mgbe e kere). Adam ikpeazụ ghọrọ a na-enye ndụ spirit (dị mgbe ya na mbilite n'ọnwụ nke ndị nwụrụ anwụ) ...

"OFÖRSTÖBAR oké nkume"

Ebe a bụ a ezumike na butere Bible quote, echiche nke Adam akwali na a förmerat direction na kwesịrị inwe ohere, mgbe ahụ, "diamond" na ikpe "kwụọ nkume" n'asụsụ Grik a na-akpọ Adam . N'echiche a, ọ nwere ike ikekwe were ndi mmadu agbasaghị nwere a "ike ịrịba ji esi mmiri ọkụ" (Zekaraya 7: 11-12): "Ma ha egeghị ntị a na-enweghị isi n'okpuru ma na-emechi ha ntị ka ha ghara ịnụ ihe. Ha mere ka obi ha ike dị ka diamond, nke mere na ha anụghị ntụziaka na okwu nile nke Jehova nke usu nile nke ndi zitere ya Spirit site ndi-amuma mbu. Ya mere oké iwe we site na Jehova nke ụsụụ ndị agha. "

Banyere Jizọs, ọ na-enịm ke Hibru (eg, 4: 14-15, 7: 22-28) bụ ihe dị nsọ nke eluigwe Nchụàjà na nke a na ọ bụ ya, kegide a dịgasị iche iche nke Adams, Na "diamonds", n'ihi na mgbe ahụ na-etinye nlereanya na 2 Exodus 28: 15-19: "Ị ga-eme ka a mgbochi obi nke mkpebi na nkà nke anụ ahụ na otú ahụ dị ka ephod. Ọla-edo, na ogho anunu, odo odo na ákwà uhie yarn na ezi ákwà ọcha akpara, ị kwesịrị ị na-eme ya. Ọ ga-abụ square na apịaji abụọ, otu kubit na ọkara n'ogologo na otu kubit na ọkara n'obosara. Ị ga-enye ya dị oké ọnụ ahịa na nkume na anọ e nyere ahịrị: nke mbụ Ahịrị nke rubi, topaz na emerad, nke abụọ n'ahịrị, garnet, sapphire na emerald, nke atọ na esepu, hyacinth, agate na amethyst: ma nke-anọ n'usoro, beryl, onyx, na jasper. Ha ga-ga-edo filigree. " Strong nkwusa na isiokwu, e nyere na song: "Ugbu a bụ ụbọchị mkpuchi mmehie" (Victory-aj u 451), ebe nke abụọ amaokwu ụda: "mgbochi obi nkume bụ ugbu a ka ịhụnanya Chineke ntụgharị okwu. Ọbara nke ọgbụgba ndụ ọhụrụ eme ka ndị. "

Mbụ na nke abụọ

Ịkwụsịtụ nsọtụ: "... Ma mbụ bụ mmụọ, ọ bụghị n'ụwa. Mgbe ahụ, wee ime mmụọ. Nwoke mbụ bụ nke ụwa, ụwa (Greek. Administered , cf .. Gejsisk / seisisk). Nwoke nke abụọ si n'eluigwe (Greek. Uranu). Dị ka n'ụwa mmadụ bụ (mgbe ọdịda), n'ihi ya, kwa bụ na nzuzo. Na dị ka bụ eluigwe (okè), otú a kwa ka eluigwe. Na dị ka anyị yiiri n'ụwa nwoke (ezughị ezu) picture, anyị ga-agba eluigwe nwoke (zuru okè) picture. Ma m na-ekwu nke a, ụmụnna: anụ ahụ na ọbara apụghị iketa alaeze Chineke, na-emebi apugh iketa imperishable. Lee, m na-agwa gị ihe omimi: Anyị agaghị niile na-ehi ụra (okwukwe na Jizọs nso ibia nọkwa na-ere ike banyere 2000 afọ gara aga), ma anyị niile ga-agbanwe, Na a oge, na ntabi anya, na-afụ opi ikpeazụ. Opì ahụ ga-ada, ndị nwụrụ anwụ ga-akpọlite ​​apụghị ire ure, anyị ga-agbanwe. Nke a ire ure aghaghị iyikwasị anwụghị anwụ. Ma mgbe ire ure na-yi uwe na imperishable, na nke a na-anwụ anwụ tinyere anwụghị anwụ, mgbe mezuo okwu ahụ e dere:E lodawo ọnwụ na mmeri . "

Dị ka Jizọs na ndị mmụọ ozi

"Ndị m hụrụ, ugbu a, anyị bụ ụmụ nke Chineke, ma ọ na-adịghị anya ihe anyị kwesịrị ịbụ. Ma anyị maara na mgbe ọ na-(Jesus) ayarade anyị ga-adị ka ya, + n'ihi na anyị ga-ahụ ya dị ka ọ bụ. " (1 Jọn 3: 2)

"Ugbu a, anyị na-ahụ na a iko, darkly; ma mgbe ahụ, anyị ga-ahụ ihu na ihu (ịhụ Chineke na ihu). Ugbu a, m maara na na akụkụ, ma mgbe ahụ ka m ga-mara ọbụna dị ka mụ onwe m (nke Chineke na nke a oge) aghọwo ezi ama. " (1 Ndị Kọrịnt 13:12).

Och jämför med Mark 12:24: ”Jesus sa till dem (saddukeerna): ´Tar ni inte fel, just för att ni inte förstår Skrifterna och inte heller Guds makt? När de döda uppstår gifter de sig inte och blir inte bortgifta, utan är som änglar i himlen.´” Samma händelse tecknar Lukas på följande sätt (20:34-36): ”Jesus svarade dem: ´De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga (väljer att tro) att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta. De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn.´”

I Upp 14:4 uttrycks det intressant: ”…dessa som följer Lammet var det än går. De är friköpta från människorna (de har blivit andlig ”brud” eller ”jungfru”) som en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet.”

LAMMETS BRUD

Mkpughe dịghị mfe ngwe na oge na mgbe ebighị ebi. Ma na-aga n'ihu na ndị na-atụle ma na-eru a ụdị tailpiece - ike a ndeputa ole na ole si na Baịbụl Amaokwu (Nkpughe 7: 11-17, 19: 6-9, 11-14):

"Ma ndị mmụọ ozi nile nēguzo gburugburu ocheeze ahụ na ndị okenye na anọ ahụ dị ndụ, na ha dara na ihu ha n'ihu ocheeze ahụ na-efe Chineke, sị: 'Amen! Ngọzi, ebube, amamihe, na ekele na nsọpụrụ na ike na ike ịbụ na Chineke anyị ruo mgbe ebighị ebi ebi. Amen. 'Otu n'ime ndị okenye gwara m ka m: Ole ndị ka ha na ebe ndị ha bụ? M zaghachiri, sị: 'Det bụ ha nke si n'ime oké mkpagbu. Ha na-asa uwe mwụda ha ma mee ka ha na-acha ọcha n'ime ọbara Nwa Atụrụ ahụ. Ya mere bụ na ha n'iru oche-eze Chineke na-ejere ya ozi ehihie na abalị n'ụlọ nsọ ya, ọ na-anọdụ n'ocheeze ahụ ga-ama ụlọikwuu ya n'elu ha. Ha agaghị agụụ na mgbe akpịrị ịkpọ nkụ, na anyanwụ ma ọ bụ ọ bụla oké okpomọkụ ga-adakwasị ha, n'ihi na Nwa Atụrụ ahụ na n'etiti ocheeze ga na-azụ ha. Ọ ga-edugakwa ha rue bi isi-iyi nke miri: ma Chineke ga-ehichapụkwa anya niile anya mmiri n'anya ha. "

”Och jag hörde liksom rösten från en stor skara (änglar), som bruset av väldiga vatten och dånet av kraftig åska, och de sade: ´Halleluja! Herren vår Gud den Allsmäktige är nu kung. Låt oss glädjas och jubla och ge honom äran, för Lammets bröllop har kommit och hans brud har gjort sig redo. Skinande rent linne har hon fått att klä sig i.´ Linnet är de heligas rättfärdighet. Och ängeln sade till mig: ´Skriv! Saliga är de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.´ Och han tillade: ´Dess Guds ord är sanna.´ Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet. Hans ögon var som eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor. Han hade ett namn skrivet som ingen känner utom han själv, och han var klädd i en mantel som doppats i blod, och hans namn är Guds Ord. De himmelska härarna (utan blod på kläderna) följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt linne (se här 1 Kor 6:2: ´Vet ni då inte att de heliga ska döma världen?´).”

elu

N'ihi ya, e nweghị ike efu ụmụ mmadụ ( Adamites otú kwuo okwu), nke a na-agba na-Jesus n'elu ịnyịnya ọcha. Na-enweghị ya, ha ghọọ ka ya na ndị dị ka ndị mmụọ ozi, na eluigwe mîkemeke.

Ma ha bụ ndị "ka" karịa ndị mmụọ ozi. Na ebube ha guzo n'etiti divinity na mmụọ ozi ụwa. Ke akpa mmekọrịta, anyị na-agụ: "Ọ bụghị ndị mmụọ ozi ya (Jesus) tackles, ma umu Abraham (ndị nwere okwukwe)." (Ndị Hibru 2:16) Ọzọkwa, "Ọ bụghị ndị mmụọ ozi mmụọ ozi nke Chineke, zigara enyere ndị ga-eketa (kwere) nzọpụta?" (Ndị Hibru 1:14) Na mmeri ikpeazụ ọnọdụ ebelata a zụrụ ọnọdụ n'elu ndị mmụọ ozi na 1 Ndị Kọrint 6: 2-3: "Ị na-amaghị na ndị nsọ ga-ekpe ụwa? ... Mara unu na anyị ga-ekpe ndị mmụọ ozi?" Anyị na-adịghị efe ndị mmụọ ozi ebe a na oge, ma ebighị ebi n'ọnọdụ ekwesịghị ime ka anyị dị mpako.

Na-ede nke Hibru mkpọrọ nọ 12:23: "... mmụọ nke ndị ezi omume bụ ndị ruru okè (ie ibu ụdị ụfọdụ nke eluigwe mmụọ)," ma si otú pụrụ ịkpali kpam kpam site na niile akụkụ. Onye ọzọ n'ụzọ doro anya na anya na acha na-eme ka anyị dịghị Bible na. Ọ tụlere otú kwesịrị ekwesị ọ na-na nwere ike na-ehota ihe atụ, Abụ Ọma 8: 6 na 82: 6a si ụfọdụ translation, nke na-ekwu banyere nwoke na Chineke kere ịbụ: "Otú ọ dị, unu mere ya a chi nke na; na nsọpụrụ na-eme ihe n'eziokwu kpuwere ya "na" m kwuru na ị bụ chi "- n'ihi na nke ụfọdụ ndị kwesịrị ntụkwasị obi mebiri n'ime ihe ịga nke ọma na nkà mmụta okpukpe ozizi. Ma ndị a bibelrum kwesịrị ekwesị ihe ọ bụla ikpe full nke mmadụ na ya mgbanwe n'ime a eluigwe ahu.

Ọ bụ na a ogbo mgbe onye kwere ekwe sitewo elu ala ya mkpa kroppstid, nke anụ ahụ na ọbara, na natara a eluigwe, dị ka ndị ọzọ na-adọ nke Chineke plan-emezu - na "eluigwe ọhụrụ na ụwa ọhụrụ nke ezi omume "(2 Pita 3:13).

Jehova Grant

Ị nwere ike nweta otu n'ime ndị kasị gbanwee. N'ihi ya, anaghị ahapụ Bible okwukwe gị ugboro malitere ịbụ ndị dị otú a kwere ekwe. Gụọ ihe ndị na okwukwe na ndụ n'ime gị ihe ọ bụla na Akwụkwọ Nsọ ederede na-ekwu, "ndị dị nsọ." Na-atụ anya a Jehova nyefe nke aha gị si "n'eluigwe". Lee na otú ị - na-enweghị mmehie, ọ dịghị ọrịa, ihe mgbu, ọ dịghị ihe mwute - Spirit kpamkpam akpali tinyere na dị ka Jizọs na-adịru ebighị ebi nke eluigwe ụwa niile "na mpaghara".

Na-uche na ime mmụọ ọhụrụ / mgbaasị / Gnostic ozizi na okpukpe, bụ ihe ọ bụla ọzọ karịa delusions na diabolical ọgụ megide ezi gospel. Na oke itunanya, n'ụdị agnosticism ma ọ bụ ekweghị na Chineke, ọ bụghị mma ya. Iji jụ Jizọs ka ha onye nzọpụta, bụ a dịghị ịbụ akụkụ nke ha onwe ha mgbanwe site Adam-oge ebighi-ebi n'eluigwe. Ọ bụ otú bogbuo ndị na-eche ndị mmadụ nke okwukwe na-adịru ebighị ebi nke eluigwe!

Listen, na-agụ amaokwu Baịbụl ndị na-atụgharị uche na ya. N'ihi na ọ bụ nke paramount mkpa taa nkwusa na-adịghị na-achọ ụwa ọma graces - anwansi ma ọ bụ ekweghị na Chineke - na okwu nke na ihe na-eme onye kwere ekwe mgbe ọnwụ. Enweghị na-ewere ọrụ ha n'ihu Chineke, na Ya mere bụ emebibeghị nsọ breathtaking na solder site nnọọ ná mmalite:

"Ma, dị ka Akwụkwọ Nsọ kwuru, Gịnị anya ahụbeghị, ma ọ bụ ntị nụrụ, na mmadụ obi na-adịghị chere ihe Chineke kwadebeere ha na hụrụ ya n'anya ." (1 Cor 2: 9)


Publicerades torsdag 2 april 2020 01:16:52 +0200 i kategorin Läsarmejl och i ämnena:

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste live på Youtube


Apg29.Nu med Christer Åberg


"Chineke hụrụ ụwa n'anya nke O nyere Ya na Ọkpara ọ mụrụ [Jesus], ka onye ọ bula nke kwere na ya we ghara ila n'iyi kama ka o nwee ndụ ebighi ebi." - 3:16

"Ma dị ọtụtụ dị ka  natara  Ya [Jizọs], ha ka O nyere ike ighọ umu Chineke, ha na kweere na aha ya." - John 1:12

"Nke ahụ ma ọ bụrụ na ị na-ekwupụtara na ọnụ gị na Jizọs bụ Onyenwe na obi gị kwere na Chineke kpọlitere ya n'ọnwụ, ị ga-azọpụta." - Rome 10: 9

Chọrọ zọpụta ma na-niile gị gbaghaara mmehie? Kpee ekpere ekpere a:

- Jesus, m na-enweta ugbu a na-ekwupụta na ị na dị ka Onyenwe anyị. M kweere na Chineke akpọlite ​​gị nwụrụ anwụ. Daalụ m ugbu a na-azọpụta. Ekele gị na ị na-agbaghara m na-ekele gị na m ugbu a nwa Chineke. Amen.

Ndi ị na-enweta Jesus ke ekpere n'elu?


Senaste bönämnet på Bönesidan

lördag 26 september 2020 15:02
Be så att jag inte får huvudvärk ev migrän med dubbelsende och ögonflimmer

Senaste kommentarer


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper

↑ Upp