Language

Apg29.Nu

Christer Åberg | TV | Bönesidan | Fråga Christer Åberg | Kommentarer | Skrivklåda | Chatt | Läsarmejl | Skriv | Media | Info | Sök
REKLAM:
Himlen TV7

Kontantlöshetens "Antikite" ak istwa a pi bonè

Soti nan liv la konplo a skripturo. Nan sans nan modèn, lide a leve nan acha skripturo piblik nan 1949.

kat kredi. 

Lontan anvan lajan kach aktyèl la itilize yo lòt bagay ki lajan. Shell itilize tankou lajan nan Polynesia. Lòt egzanp nan "lajan" te wòch, plim, kwòk pwason e menm bèt.


Av CashOnly
torsdag 3 oktober 2019 18:29
Bok/Följetong

Menm nan ansyen peyi Lejip ak Anpi Women an itilize peman skripturo, pou egzanp, nan spannmålsköp. Konpayi an Western Union te fonde nan vil la US nan Rochester nan Eta New York. Li te gen rasin li tounen nan 1851 lè li te rele Mississippi, l 'Telegraph Konpayi an. Western Union te prensipalman te travay ak ki voye lajan ak telegram atravè lemond. Yon sòt de kat kredi byen bonè te deja nan syèk la 1890 nan Ewòp. 1914 te kòmanse nan Western Union ak acha skripturo ak yon kat kredi ki te kapab itilize nan kontra yo yo te dakò.

Kat yo kredi aktyèl soti nan 20yèm syèk la, Etazini yo ki soti nan konpayi lwil sa yo ak chenn otèl. Yon faktè kontribye nan itilize nan k ap grandi nan kat sa yo ki pi gran yo te ogmante Motoring lè konpayi lwil oliv te kòmanse bay desizyon kat. Depatman magazen tou yo te kòmanse pandan deseni sa a yo pibliye yon sòt de marqueur idantifikasyon nan kliyan ki te fè kòmès sou kredi. Malgre ke magazen an depatman NK yo itilize nan deseni ki anvan kat kredi marqueur eren yo vrè. premye "kat kredi" Syèd la te sa yo rele NK-kat la Se poutèt sa te aktyèlman yon mässingspollett konte. Nan 60s yo te bay NK kat yo kredi pwòp nan sans modèn nan modèl la US.

Gen kèk konpayi te kòmanse nan kat timoun ofri kredi ak kat debi nan pi bon kliyan yo. Se yo ki te ankonbran yo sèvi ak ak konplètman mare nan konpayi an nan kesyon an. Chòp ak lòt biznis Lè sa a, te gen kat pwòp yo. Anviwon 1938 yo te kòmanse aksepte kat chak lòt la. Kat yo te fè nan 30s yo nan fèy la pou diminye chans pou nan kont. Jan biggins nan Flatbush Bank, National Association a nan Brooklyn envante kat la kredi premye ki soti nan yon bank nan 1946. Pwogram nan, ki rele ChargeIT Lye acha ant kliyan bank ak machann lokal yo.

Ki jan li tout vrèman te kòmanse - Diners Club

I modern mening uppstod idén till allmänna kontantlösa köp 1949. En man vid namn Frank McNamara åt på restaurangen Major's Cabin Grill bredvid Empire State Building i vilken hans kreditföretag Hamilton Credit Corporation hade sitt kontor. Med honom var vännen Alfred Bloomingdale och advokaten Ralph Schneider. Man diskuterade ett problem om en kund som hade lånat ut sina olika kontokort till grannar och när många av dessa inte kunde betala igen kunde inte heller kunden betala sin skuld till McNamaras företag.

McNamara tou dekouvri ke li pa t 'la avèk bous l' pou peye pou manje a. Pa ekri siyati l 'sou yon kat biznis li te bay restoran an te kapab fè yon bòdwo pita pase. Dapre opinyon an jeneral entèraksyon de bagay sa yo ki McNamara te gen lide la pou sa ki ta vin kat la kredi aktyèl. Nan 1950 li te fonde konpayi an Diners Club ansanm ak Schneider avoka l 'yo.

Konpayi an te vin yon entèmedyè ant kliyan yo ak konpayi yo ki yo te achte nan. Sou kat yo an premye ekri non ajans peman 'sou kat yo. Kat yo yo te itilize anpil nan drummer la pou peman an nan manje. Diners Club kat te okòmansman chaje kat ki vle di ke yo, yo peye tout bagay dwe chak mwa.

Bloomingdale te pou yon peryòd yon patnè nan konpayi an. Sinon, li te pi popilè kòm eritye a nan magazen an depatman Bloomingdale a ak förhållade notwa li yo ak modèl foto Vicki Morgan. Yon lòt moun ki enpòtan nan istwa a Diners Club Matty Simmons. Simmons te ye pandan yon peryòd de vis prezidan an Diners Club men se ki pi popilè kòm yon televizyon ak fim pwodiktè.

Snowball nan skripturo Ameriken te kounye a woule ak te resevwa pi gwo ak pi gwo chak ane. Yon sèl etap te lè premye bank bay kat la debi te kòmanse yo dwe bay nan 1951 pa Franklin Bank, National Association a nan Long Island. Byento, Diners Club konpetisyon ak plis ankò nan konpayi sa yo te grandi a gran kat kredi gwo.

American Express ak Wells Fargo

American Express te fonde an 1850 nan Buffalo pote soti nan sèvis la lapòs eksprime. Apre sa elaji ak transpòte lajan kach ak aktivite ki fèt nan endistri a vwayaj. Henry Wells fonde Express la Ameriken ansanm ak William Fargo ak Jan Butterfield. Twa transpòtè yo te fizyone nan yon sèl. Nan syèk la byen ta nan 50th, te kòmanse operasyon yo kat kredi nan konpetisyon ak Diners Club. Konpayi an te tou te gen bra li nan mond lan televizyon. American Express te gen katye jeneral li nan bilding divès kalite nan New York.

Li fikse lè pou American Express te fonde tou kounye a Wells Fargo nan moun ki gen menm non yo. Wells Fargo te pita yo te rele youn nan pi gwo bank nan mond lan. American Express ak istwa Wells Fargo a se konsa mare ke li se difisil yo fè distenksyon ant. Kòm Express la Ameriken te lanse kat premye li yo nan 1958 kòm prezante tou kont kredi. Li se de preferans biznisman ki te lè l sèvi avèk American Express kat. American Express gen dènyèman te travay ak chèn Yo Vann an Detay gwo Walmart pa ki youn bay soti prépayé kat Bluebird Prepaid Kat la.

American Express konsidere tèt li yo dwe tèlman san konte ke an tèm de kat yo pi chè yo pa fè fas dirèkteman ak maketing. Kliyan yo konsidere kòm pi plis vin manm nan yon klib san konte.

rekritman an se pi plis okoumansman de yon pase nwit Masonic pase yon biznis. Konpayi an òganize acha yo oddest ak sèvis pou kliyan yo. Desen an se yon ti jan okoumansman de tretman an Rolls-Royce nan kliyan yo. Men, kat abondan aparans la pa ta dwe konpare ak yon machin liksye. Olye de sa yo "yon fin vye granmoun Trolley pouri ak fimye." Li k ap pase de tan zan tan nan liv la. rayi a nan kat la kredi vin nan sèvo ekriven nan chanje soti nan lojik yo zèklè emosyon negatif.

vèsyon yo pi plis san konte lè American Express kat te Se poutèt sa te gen "kat selèb" te itilize pa tout bagay soti nan Elvis Zlatan. Gen kèk rapeur gen menm ekri lyrics pou kat li renmen anpil. Liv sa a pwobableman te deja bay enpresyon a pou yo te senpleman yon reyalite. Li se kloure avèk agiman kont kat kredi ak lòt skripturo. Men, liv la se tou yon "hatbok" nan direksyon pou skripturo ak aktyèlman (pale de Zlatan) ekri pa yon ekriven fou foutbòl ameriken.

Men, se rayi sipòte pa reyalite yo. Dyngkärran pi wo a, sepandan, te yon eksepsyon te koze pa yon synapsfyrverkeri bagay bwèf. Menm jan batay la kont tankou pònografi timoun ak rasis fasil vin pèsonèl paske nan santiman nan kòlè ak degou kòm tou pwoblèm alantou sijè liv la vin pèsonèl yo otè a. Te gen prive tout tan tout tan an.

Pafwa oblije chanje liv la nan lang plis pèsonèl ak konvèsasyon ak kontni, ak Lè sa a retounen nan "mantalite ansiklopedi fòmèl". Kite m 'kounye a mete ton an pou pati pyès sa yo pèsonèl nan liv la. Si Zlatan li liv sa a, mwen espere ke li mennen pa egzanp kòm dude nan super li se ak vin debarase m de li yo "liksye" American Express kat. Lè w fè sa l 'fè pi byen. Tep kat la kredi nan yon foutbòl ameriken. Choute Lè sa a, boul la byen lwen soti nan Woods yo kote pa gen yon moun ka jwenn li. Ki kote yo ka li tout ap bèt konsa nan bwa kòmsadwa fè pipi sou kat la. Ki jan yo ka otè a dwe sa a fache emosyonèl? Li liv la epi chèche konnen pou ki rezon.

MasterCard ak Visa - yon entwodiksyon

MasterCard (te fonde 1966) se pito yon òganizasyon koperativ ak plizyè mil bank ki manm pase yon piman

Konpayi yo nan sans nan nòmal. Gen se yon konpayi limite ki vann lisans kat. Se istwa byen bonè MasterCard la lye nan de òganizasyon sa yo bankè pou kat kredi. Entèrbankèr ak WSBA. Li te kreye yon pwojè pou kat kredi yo rele Mèt Chaje. Mèt Chaje te pita chanje non MasterCard. nan kòmansman an nan li devlope nan yon konpayi kat mondyal te yon kolaborasyon ant Mèt Chaje ak bank la Meksiken Banco Nacional. Yon ti detay nan istwa a te konfli a legal ki leve pa Worthern Bank pa pèmèt yo rantre nan Mèt Chaje. katye jeneral MasterCard la se kounye a nan vil la nan Achte nan Eta New York.

Montre nan se menm jan ak MasterCard yon òganizasyon koperativ. Mèt konpayi a se posede pa yon asosyasyon biznis ki gen ladan sitou nan bank. Gen lyen solid ak Bank of America te bank la premye te kòmanse founi dokiman yo viza predesesè BankAmericard 1958. Premye kat te kapab BankAmericard itilize sèlman nan California. Li te entèdi yo ka fè bank atravè fwontyè leta yo. Sa a skirted li pa lisans kat la nan bank ak lòt. Pifò kat kredi

te file koupe soti nan Bank la nan Amerik yo vin konpayi an ki pa-ki nan lis ak manm-posede Nasyonal BankAmericard.

Li fikse lè anvan montre te resevwa non li ye kounye a menm jan yo te bay soti kat premye kredi yo rele Entrée. Se te yon kat debi ki te lye nan sistèm yo òdinatè Lè sa a, ki fèk émergentes pou otantifikasyon rele mwen BASE ak BASE II. Korespondan sistèm Mèt Chaje rele INAS ak Inet.

Pati pyès sa yo nan View ki te deyò Etazini yo te vann nan 1974 e li te devni yon sipòtè de yon gwoup nan bank rele IBANCO. Konpayi an te rele BankAmericard Nasyonal la evantyèlman sou Visa USA. IBANCO chanje non finalman sou yo Visa Entènasyonal. adrès nan premye nan kat kredi yo nan konpayi an te nan vil la nan Fresno, nan inisyativ la nan Jozèf Williams. Apre sa, anvwa nan lòt lavil yo nan California. Pwojè a te sal nan tout tan nan tou de kritik ak fwod. 1970 chanje tout non nan montre la. Globalizasyon nan kat kredi te kòmanse byen bonè ak US bank abandone sistèm pwòp kat yo ak ansanm swa Mèt Chaje oswa BankAmericard ki moun ki pita te vin MasterCard ak Visa.

Gade ou te resevwa nan 1987 yon manda pran swen nan tout rezo Yo Vann an Detay Interlink a pou kat labank (rezo a pi gwo nan kalite sa a nan Etazini yo). Nan '90s yo te lanse Smart Card Visa Lajan Kach ki te kapab chaje avèk lajan atravè ATM. Gade pouse devlopman a soti nan foule mayetik nan kat chip ki gen ladan yon bagay yo rele Pwogram kreye patenarya. Nan Manhattan, bank yo Citibank ak Chase Manhattan nan 90s yo an reta yon kat tès ki te konplètman fèt san siksè. Anpil fwa, moun ki chaje kat la sèlman yon fwa. Yon patenarya ak rechèch Entènèt konpayi Yahoo yo te kòmanse kreye yon paj achte sou entènèt la. Gade tou louvri koperasyon byen utkonkurerat ak Microsoft ke gen moun ki ta ka fè tranzaksyon bankè yo nan òdinatè w lan. se Display biwo santral li nan Fresno nan California.

American Express ak Diners Club kat kredi bay tèt yo soti pandan y ap viza ak MasterCard pa fè sa. Nan denyé ka sa, li se sitou bank yo manm ki bay kat. Yon diferans enpòtan ant konpayi kat kredi se ke kèk se konsa yo di bank la aji, pandan ke lòt moun pa fè sa. Viza ak MasterCard rezo kat done kominikasyon diferan teknikman trè diferan. MasterCard sistèm, ki rele Banknet, VisaNet Visa la.

Viza ak MasterCard yo konsa kontwole pa bank yo manm ke itilizatè kat yo se an reyalite konplètman nan men yo nan sa yo bank. konpetisyon ki genyen ant viza ak MasterCard yo se pratikman inègzistan paske pifò bank ki se manm nan yon sèl òganizasyon yo tou manm nan lòt la.

Dekouvri ak Sears

Dekouvri Sèvis Finans oswa jis kout Dekouvri se yon lòt gwo konpayi ameriken kat kredi. Li te fonde nan 1985 pa divizyon nan konpayi an finans Dean Witter e li te devni yon pati nan Sears.

Dekouvri te vin yon konpayi endepandan an 2007. Li bay kat la Dekouvri Kat. rezo yo kat teknik rele Dekouvri Rezo ak batman kè. Biwo santral li nan banlye Chicago. 2008 achte Dekouvri Diners Club la nan gwoup la finansye Citigroup.

Sears, Roebuck & Co te fonde an 1886 pa Richard Sears ak Alva C. Roebuck. Sears te vin sou tan ki gen ladan pi gwo konpayi yo US lapòs-lòd. Sears se tou ki asosye ak gratsyèl Sears Tower nan Chicago se kounye a rele Tower a Willis. gratsyèl la ki pou yon tan te ot bilding nan mond lan te posede jouk 2004 pa Sears.

Rasi-Slayers

chèk la ka mennen orijin yo tounen nan 1200s yo. Men, itilize reyèlman wete sèlman lè chèk yo te kòmanse yo dwe itilize pa òfèv nan Wayòm Ini. Chèk yo te nan tout listwa, se pafwa itilize kòm lajan kach. Yon egzanp sa a te lè sòlda yo nan 50s yo nan Hong Kong itilize chèk yo kòm yon peman lajan kach. Chak machann vann siyen chèk la nan lang Chinwa ak chak achte. Li ta rive ke yon sòlda plizyè mwa pita wè yon chèk ki li te tèt li te gen nan posesyon l 'yo.

kat kredi ak chèk fonksyone tèm bankè yo nan yon fason menm jan an. detantè a kont ekri yon chèk pou kantite lajan an nan yo ki benefisyè a ka Lè sa a delivre nan yon bank. pouvwa kont chèk dwe kredite (konpare kat kredi). Yon moun dekri anseye chèk la kòm "vèsyon kalmason la nan kat labank" yon. Nan kontantlöshetens timoun pale kòm anpil sou chèk rezoud sosyete a sou skripturo la.

Yon nonm deja nan vurmade la 60 syèk pou chèk ak skripturo sa a sosyete kote Jan Diebold. konsiltasyon konpayi li Diebold Gwoup kreye plizyè rezo òdinatè ki baze sou la bank nan deseni sa a. panse Diebold la enfliyanse George Mitchell ki te gen yon pozisyon wo grade nan Rezèv Federal la (US bank santral). Lèt la te gen enfliyans sou bank yo US pou chanje an sistèm enfòmatize. Li te deklare ke chèk yo te chè, ki te trè menm jan ak agiman jodi a pou lajan kach.

Li te moun tankou sa yo ki afekte òganizasyon an Ameriken Bankers Asosyasyon an (ABA) nan 1976 li mennen envestigasyon posibilite pou yon chèk ki lage ak skripturo sosyete nan lavni. Li te tou ki te fòme yon komite rele Tcheke Mwens Komite Sosyete. Nan sant la nan sa a te tèt ABA nan automatisation Dale Reistad. Etazini se pa sèlman "kontantlöshetens papa", men tou kontradiktwa, toujou tcheke nimewo nan peyi a yon sèl. Chèk te gen tou yo te voye bay konpayi ki konsène sou peman pou bòdwo regilye.

Nan kòmansman an 90 la te setyèm peman an nan Sweden pa chèk la. Nan 2000s la, figi a se mikwoskopik 0.1 pousan. Avèk tan te fini bank Swedish konsa pi plis ak plis chèk yo. Okenn nan bank yo Swedish wont sèlman chaje pou chèk yo. Lè sa a, lè yon bank Swedish finalman te fè li swiv lòt la pou chèk la e li te sò sele longè. Kòm kiryozite se ke fwod chèk se yon krim nan tout peyi Etazini an, men pa dekouver kont la kredi.

Yon ti jan nan lajan kach nan istwa a

Lontan anvan lajan kach aktyèl la itilize yo lòt bagay ki lajan. Shell itilize tankou lajan nan Polynesia. Lòt egzanp nan "lajan" te wòch, plim, kwòk pwason e menm bèt. Nan absans la nan pyès monnen regilye gen peman an oddest pafwa itilize. Pou egzanp, yo te konn itilize ba fè kòm lajan nan Sparta paske yo te izole nan mond lan deyò.

Southwest pyès monnen te kòmanse yo dwe itilize nan pati nan Azi Minè nan 600 BC Pwòch Oryan te sou sa nou kounye a rele Mwayen Oryan an. Li te lydiske la Wa Croesus ki moun ki nan 500 BC te kòmanse frap pyès monnen an ajan ak lò. Li te yo te rele tou Croesus ak ladan l 'sa a, yon moun ki ekstrèmman ki rich anpil. Ki kote te gen yon mank de metal yo koute chè itilize yo lajman kwiv. Sa te rive, pou egzanp, byen bonè nan lavil Wòm. Pandan Laj la Viking yo te enpòte pyès monnen anpil yo Syèd soti nan tou de mond lan Islamik ak pou soti nan pati ki gen nan Ewòp. Pou mesye Vikings yo te valè a an ajan, se konsa pale lajan. Se poutèt sa, menm pyès monnen demode an ajan ak divès kalite atik ajan kòm peman. Pita nan istwa a, te gen gwo plak kòb kwiv mete ki aplike a lajan.

premye pyès monnen an ajan Swedish te frape nan Sigtuna alantou ane a 1000. Nan ane 1500 la byen bonè te kòmanse konte peni. Kòmanse nan mitan ane 1800 yo-te kòmanse nan Sweden sèvi ak yon pyès monnen tèt (yon kouwòn ak Lè sa a yon kouwòn), ki te divize an 100 santim. Lè youn nan Syèd abandone etalon lò a nan 1931 disparèt diferans aktyèl la ant kòb monnen yo epi bòdwo. te kapab etalon lò a vle di nan praktien nan biye fè echanj pou lò nan yon rezèv lò. Sa a ak biye an jeneral te baze sou yon pwomès nan ak konfyans nan eta a. Yon konfyans pou eta a kòm li se kounye a pa ta dwe konte sou. enkonpetans finansye a se trè toupatou. Men, olye move konfyans yo nan lajan kach pase yon esklav nan yon sosyete skripturo abizif ki pa enspire nenpòt konfyans nan tout.

Se istwa biye ak devlopman lye a atizay la nan enprime. Yo te orijinèlman yon fòm resi oswa dèt anvan yo te vin aktyèl peman. Biye tillverkads premye nan peyi Lachin nan sou menm tan an tankou pyès monnen yo reyèl te kòmanse vini (600 BC). Lè sa a, te kòmanse itilize nan biye kòm dousman gaye ki soti nan Lachin nan Ewòp nan Mwayennaj yo. Li te aktyèlman nan Sweden ak youn nan ane 1600 yo pou premye fwa a te bay biye apwopriye nan Ewòp. Premyèman, pa Stockholms Banco, lè sa a rwayom nan ansèy bank epi finalman Riksbank la nan fen a nan ane 1800 yo. Byen bonè bourade bank lòt pase nòt pwòp Riksbank la. Bòkote Syèd, Angletè te enprime biye nan.

Numismatik - yon syans kaptivan ak plezi

Numismatik se etid la nan tout pyès monnen yo. Li te tou gen ladan kupidman magouy ak ak rechèch pou marqueur, biye ak meday. Menm jan yon ti gason ti kras, yo te otè a fasine pa katalòg yo pyès monnen epè ki te egziste nan bibliyotèk la. Kolekte kòb monnen yo epi renmen an se pa sèlman sou kesyon pran plezi objè ki nan posesyon yo pran swen, tòde epi y'a vire epi finalman rete nan pòch ti nan yon katab pyès monnen. Li se tou yon fason yo aprann sou istwa nan menm fason an kòm kolekte koupon pou kapab yon fason yo aprann sou lòt peyi yo. Pafwa pyès monnen yo yo dwe prèske sèlman kontak la reyèl ak yon peryòd istorik.

Pyès monnen Kolekte se youn nan moun pastan kote ki gen yon literati gwo. premye numismatikern nan Swedish te Eli Brenner. Li te ekri nan fen ane 1600 yo travay la nan pyès monnen ki gen tit nan Swedish byen ta dwe yon bagay tankou "diksyonè pyès monnen nan Svea ak Göters peyi". Seksyon sa a tou se nan plas ak yon rekòmandasyon ale nan pyès monnen Kabinè nan stockholm. Genyen tou enteresan koleksyon pyès monnen nan lòt lavil yo Swedish. Pyès monnen Kabinè se lajan kach mize a pwòp ak pi gwo koleksyon an numismatik nan Sweden. Li te vin yon mize separe nan 1975 ak demenaje ale rete yon koup nan deseni pita yo Castle Hill.

Youn nan mesaj debaz liv sa a an se yo montre ki jan mond la se pi plis ak plis apwoche yon diktati skripturo total. lajan kach an plis a disparèt plis la ou pèdi numismatik yo bèl bagay malerezman pasyon l 'pa koupe ak yon kouto

nan fen yon kòd mond-istorik menm si li pase nan yon gwo pati nan istwa a Lè sa a, finalman kraze. Kounye a li nan tan yo sispann malerezman anvan otè a kòmanse ekri yon liv sou pyès monnen ak istwa yo. Liv sa a se sètènman pi sou prezève modèn lajan kach. Men, sa a se yon demann grav. numismatists Swedish ak pèseptè pyès monnen! Ini! Ede pou batay pou prezève lajan kach la ansyen ak nouvo. Goumen kont militan yo skripturo kreyasyon listwa.

Kontinye ...


Publicerades torsdag 3 oktober 2019 18:29:52 +0200 i kategorin och i ämnena:


9 kommentarer


x
P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 09:40

Jesus sade i Matt 22: 17 Säg oss vad du anser: är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren?” 18 Jesus märkte deras onda avsikt och sade: ”Hycklare, varför vill ni sätta mig på prov? 19 Visa mig ett mynt som man betalar skatt med.” De räckte honom en denar, 20 och han frågade: ”Vems bild och namn är det här?” – 21 ”Kejsarens”, svarade de. Då sade han till dem: ”Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” 22 När de hörde detta blev de häpna. De lät honom vara och gick sin väg.

---------------------------------------------------------------------------------

Gud gav oss Sverige. Det är ett land att vårda tills Herren kommer tillbaka. Jag älskar Sverige och vill inte rämna mitt land, men jag vill värna våra gränser och vår sammanhållning.

Det jag inte gillar är att motiven har bytts ut på våra sedlar. Kontinuiteten är bruten, vi ser inte de som förvaltat vårt land längre utan det är populärkulturella figur vi kan älska på en viss nivå men kan de i våra hjärtan och minne ge oss styrkan i svåra tider att upprätthålla våra gränser?






Svara

x
Leif svarar P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 10:06

Låt oss leka lite med tanken!

Visst är det på ett sätt Gud som gett oss våra gränser, men, även om det skulle bli nya gränsdragningar och en ny nation (Västryskallahland) av lilla Sverige så kommer Gud att ha varit med då också. All överhet är ju av Gud, eller hur!

De som senare föds in och växer upp i detta nya Västryskallahland kommer att värna om det just såsom du nu värnar om lilla Sverige!

Gränser för nationer förändras och har alltid förändrats, låt oss förstå det så vi blir av med krampaktigt beteende.

Sveriges existens som nation håller på att försvinna, acceptera och inse det...

Rikta istället blicken åt Himlens land och Jesus så kan vi vandra i frid oavsett vad som sker med Sverige..

(Apostlag 7:55)
Men fylld av den helige Ande lyfte han sin blick mot himlen och fick se Guds härlighet och Jesus som stod vid Guds högra sida,

Svara

x
P. Andersson svarar Leif
lördag 5 oktober 2019 10:38

Gud har givit oss våra gränser. Håller med dig om att gränserna ändras genom historien men förändringen är den utförd av Gud?

5 Moseboken 19: 14 Du skall inte flytta din grannes gränsstenar, som förfäderna har rest inom ditt område, i det land som Herren, din Gud, vill ge dig att ta i besittning.

5 Moseboken 27: 17 Förbannelse över den som flyttar sin grannes gränsstenar. – Hela folket skall svara: Amen.

Gränserna ska vårdas och skyddas pliktfullt. När de ändras är det väl av människan som gör det för Gud vill väl inte att vi ska flytta på gränserna?








Svara

x
Leif
lördag 5 oktober 2019 11:22

Det kanske inte direkt är Gud som flyttar gränserna men Han tillåter det definitivt av diverse anledningar som vi ofta inte helt kan överblicka.

Men!

Har ett folk varit upororiskt mot Gud och Hans Ord så sker det absolut så småningom. Sådana situationer där Gud fördriver pga ogudaktighet och därför låter fiender inta land är ju GT fullt utav. De som intar landet behöver heller inte tillhöra Jesus och leva under Guds lydnad utan kan likt Babylons tid vara ett syndigt folk men får ändå tillfälligt uppgiften att inta, fördärva, förskingra och tillfångata.

Detta skeende står vi nu inför i Sverige och kan inte förändra detta med mindre än att Sveriges kristenhet hade valt att älska varandra och enhetligt bett för de regerande och rådande. Istället klagar kristenheten på regering och väljer ständigt dessutom att klaga på varandra istället för att samlas till bön för t.ex Stefan Löfven. Detta har ju varit ett tydligt och synligt fenomen för ögat ända sedan jag blev kristen för snart ca 25 år sen.

Så inte är jag det minsta överraskad om att Sveriges tid som nation nu har nått sin yttersta gräns. Det hjälper inte att skrika på poliser och politiker, det är landets medborgare som mangrant vänt Jesus ryggen och släppt in New Age, Asiens och Arabländernas allehanda religioner.

Därför har vår tids kaldeer intagit och intar landet.


Jesu frid...

Svara

x
P. Andersson svarar Leif
lördag 5 oktober 2019 12:30

Man kan fråga sig varför folk inte sluter upp bakom politikerna..

Jag ställer den frågan till mig själv. Jag älskar Sverige och välfärden. Men jag gillar inte politik. Folk brukar fråga mig varför jag tror på Gud då de säger att det bara är påhitt. Då brukar jag tänka att de ska hitta en politiker som talar sanning..

Det är mycket som verkar gott och fint på ytan i det här landet men frågan är om svenskarna gör det som de gör i livet för att det är rätt eller för att de ska vinna på det själv?

Människor av annan religiös bakgrund har kommit hit, eller hellre, de har lockats hit av politiker. Men den som med någon form av sinne tar del av nyheterna eller verkligheten där man själv bor ser att invandrarna som kommit hit har lämnats vind för våg i fattigdom och missbruk. I kläm, har också sjuka svenskar, fattiga och pensionärer hamnat.

Markusevangeliet 7

1 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom, 2 och de såg att några av hans lärjungar åt bröd med orena händer, det vill säga utan att tvätta sig. 3 Fariseerna och alla andra judar håller fast vid fädernas regler och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna, 4 och när de kommer från torget äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kittlar. 5 Därför frågade fariseerna och de skriftlärda honom: ”Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas regler utan äter med orena händer?” 6 Han svarade: ”Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare, när det står: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 7 Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud. 8 Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.” 9 Och han sade: ”Det är just det rätta – att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla! 10 Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö. 11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva), 12 då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor. 13 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.”

Jag måste påpeka att jag inte är en tillgänglig eller generös person i de flesta lägen. Men jag försöker att arbeta i Sverige så att mina handlingar är de samma i det offentliga som i det privata då Gud är vittne. När samhället har en vacker yta men inget innehåll så är det ett samhälle som inte tror på Gud. Frälsningen måste komma inifrån. Jesus måste in i svenskarna liv igen, in i hjärtat.

Jesu frid och välsignelse till dig också.

Svara

x
Leif svarar P. Andersson
lördag 5 oktober 2019 16:21

Visst är det allra mesta helt som du säger men en sak har jag annan uppfattning om, och det är att det inte är politikerna som orsaken till att andra religioner har kommit hit. Ja, de är ofta beslutsfattare men de sitter där de sitter för att folket i demokratins anda har valt, och då är de endast redskap åt folket. Det är folket som vill ha oandlig meditation, (New age) inom vård och omsorg, alltså blandningar av både yoga, buddhism och hinduism inom arbetsplatser. Det är folket som accepterar (Evolutionsläran) i skolvärlden. Det är folket som vill ha all denna avgudadyrkan inte politikerna först och främst. Därför har våldet och även islam tagit allt mer plats i samhället, inte pga politisk önskan. De är bara redskap åt ett avgudadyrkande folkslag!

Svara

x
Sven Thomsson
lördag 5 oktober 2019 16:53

Politikerna omhuldar invandrarna och ger dem privilegier som inte förunnas oss svenskar Vad sägs om Annie Lööf som ville dra hit en massa invandrare, rena invasionen?

Svara

x
Leif svarar Sven Thomsson
lördag 5 oktober 2019 16:59

Hon är också folkvald!

Svara

x
Troende
söndag 6 oktober 2019 11:26

Vilddjurets märke. Det har varken med betalkort eller kontanter att göra. Det är ett märke som vi inte ska ta emot.

Svara

Första gången du skriver måste ditt namn och mejl godkännas.


Kom ihåg mig?

Din kommentar kan deletas om den inte passar in på Apg29 vilket sidans grundare har ensam rätt att besluta om och som inte kan ifrågasättas. Exempelvis blir trollande, hat, förlöjligande, villoläror, pseudodebatt och olagligheter deletade och skribenten kan bli satt i modereringskön. Hittar du kommentarer som inte passar in – kontakta då Apg29.

Nyhetsbrevet - prenumerera gratis!


Senaste bönämnet på Bönesidan

torsdag 20 februari 2020 22:57
Önskar få ett jobb, tack Herre för böne svar.

Senaste kommentarer

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Tommy.: Profetia från 2007: Trump ska bli en bedjande president - i två mandatperioder

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Christer Åberg: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Leif: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Jessica: Profetia från 2007: Trump ska bli en bedjande president - i två mandatperioder

Olle A: Påven tillkännager en världsreligion år 2020

Tomas N: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Stefan Jonasson : Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Nils: Rädd för helvetet?

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Maritha Alm: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Maritha Alm: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Madeleine: Påven tillkännager en världsreligion år 2020

Stefan Jonasson : Coronaviruset – en kommande global pandemi?

Anna: Är det Gud eller tidningen Dagen som styr? - Angående bönekonferensen Nordens kallelsestund i Solna

Erik S: Coronaviruset – en kommande global pandemi?


Aktuella artiklar



STÖD APG29
SWISH: 072 203 63 74
PAYPAL: paypal.me/apg29
BANKKONTO: 8150-5, 934 343 720-9
IBAN/BIC: SE7980000815059343437209 SWEDSESS

Mer info hur du kan stödja finner du här!

KONTAKT:
christer@apg29.nu
072-203 63 74

MediaCreeper Creeper

↑ Upp